SLE (systematisk lupus erythematosus) >>>>

SLE är en reumatisk bindvävssjukdom som också är autoimmun som kan drabba tollare. SLE är väldigt svår att ställa som diagnos på människa och är inte enklare på en hund! SLE kan ju drabba var som helst i kroppen, i vilket organ eller i huden. Hos människa så är det ofta så att det kan vara flera olika diagnoser som är reumatiska. Hos hund karaktäriseras sjukdomen oftast av:

• reumatiska (värk) led- och muskelbesvär.  Typiskt är att hunden visar tecken på att smärtan förflyttar sej mellan olika leder samt att stelheten är värst efter vila (t.ex. på morgonen) och avtar allteftersom som kroppen värms upp.
• hudförändringar (kan bl.a. ses på nosspegeln, runt läppar, ögon och öron)
• förändrad blodbild ("blodbrist")
• förhöjd kroppstemperatur
• njurskador

De som har SLE visar vanligen förekomst av antikroppar som angriper kroppsegna strukturer i cellkärnor (kärnantigen), så kallade antinukleära antikroppar (ANA).

Det här har jag hittat om SLE på SKK:S hemsida:

Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en immunmedierad sjukdom som orsakas av en autoimmun avvikelse i immunförsvaret. Autoimmun (autos; själv) sjukdom karakteriseras av att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader eller organ. SLE orsakas av en allmän inflammation i bindväven. Symtomen är feber, trötthet och ledsmärtor. Ledinflammationen är av liknande typ som vid ledreumatism, rheumatoid artrit. Symtom från hud, lymfkörtlar, buk- och brösthinna, blodbrist och njursvikt ses ibland. Kliniska bilden varierar och diagnosen är ibland svår att ställa då de analyser som används inte är helt tillförlitliga. Såväl falskt positiva som falskt negativa utslag kan förekomma. Diagnosen anses säker om ANA-antikroppar och/eller rheumatoidfaktor påvisas i blodet i samband med symtomen.

Sjukdomsbilden vid SLE kan förväxlas med fästingsmitta med Ehrlichia eller Borrelia.

Till närbesläktade sjukdomar hör autoimmun hemolytisk anemi, AIHA, autoimmun trombocytopeni, tyreoidit, keratokonjunktivitis sicca, alopecia areata, pemfigus, autoimmun glomerulonefrit och ett antal mer eller mindre vanliga immunmedierade sjukdomar som brukar hänföras till "SLE-gruppen". Dessa sjukdomar behandlas alla med immundämpande medel, företrädesvis kortison, och kallas ibland kortison- eller steroidresponsiva (svarar på behandling med kortison/steroider).

Till gruppen kortisonresponsiva sjukdomar på misstänkt immunmedierad basis hör även vissa typer av meningit (hjärnhinneinflammation), craniomandibulär osteopati (CMO), metafysär osteopati och panosteit. Kliniska bilden varierar och diagnosen är ibland svår att ställa.

Autoimmuna tillstånd förekommer i förhöjd frekvens i vissa raser vilket indikerar ett ärftligt inslag. Bland raser som är predisponerade för autoimmun sjukdom återfinns cocker spaniel, irländsk setter, pudel, nova scotia duck tolling retriever och flera av vinthundsraserna. Kortisonresponsiv meningit förekommer hos petit basset griffon vendéen och även hos berner sennenhund.

Djur med autoimmunitet bör inte används i avel och om möjligt inte heller deras närmaste släktingar.
Se även: Autoimmun sjukdom.