Dagbok 2003 >>>

19/12 Nu har äntligen Pyttans resultat kommit! Det var den bästa julklappen jag kunde få, för hon hade A på höfterna och UA på armbågarna. På Vännäs veterinärstation så har de börjat att spänna ihop bakbenen precis under tiden plåten tas för att benen ska ligga så bra som möjligt! Det känns väldigt skönt att man känner att de ger hunden de bästa förutsättningarna och tar om bilderna tills de är nöjda! Tack allihopa som jobbar där!

6/12 Nu har jag varit iväg och vägt Pyttan hos min veterinär igen. Pyttan väger 16 kg och Mitzy har nu gått ner till 20.5 kg, så vi är på rätt väg i alla fall. Pyttan var ju tvungen att göra en "Pyttan" hos veterinären. Pyttan hoppar "aldrig" ur bilen utan kommando!! Har ni hört det förut? Ja det börjar att likna en dåres försvarstal! Men då störtade hon ut efter en katt och innan jag hann säga "ojdå" så hade tjocka Mitzy fått fart på fläsket också! *skratt* Mitzy var ju smart och fick snabbt upp sin katt i närmaste träd, men det dög ju inte åt Pyttan så klart. Hon njuter av att göra bort sin numera härdade matte i alla situationer... Så hon drog iväg efter katten igenom en häck, katten ut på ett annat ställe ur häcken och Pyttan hack ihäl. Sen korsade de den lugna villagatan och iväg över nästa grannes tomt! Jag tänkte helt klart att det är ju ingen mening med att kuta efter Pyttan, för då tror hon ju bara att det är lek på gång, så jag stod kvar och skrek på henne mer och mer desperat! Då kommer hon i lika full fart mot mej som hon nyss hade varit efter katten! Då är det svårt att vara jättearg och framförallt eftersom att jag fick ju ha både skor och kläder på mej den här gången! *skratt* Ni som brukar hälsa på här kanske kommer ihåg vår språngmarsch i somras med nattlinne och barfota skrämmandes turister i Höga Kusten! Annars så kan du läsa mer om det här nere någonstans... Min vän Anita W, kan fortfarande skrattande säga "tänk om man hade fått se dej då???"Anita har även en teori att det var Pyttans förtjänst att jag hade gått ner några kilon, men det tänker jag inte tala om för Pyttan, så att hon drar iväg på flera strövtåg med mej flämtandes efter! *skratt* Men som vanligt så har man ju aldrig tråkigt i alla fall! Lasses matte Anette skrattade bara och sa att det var inte alls någon förkylning som jag hade utan det var Tollarsjukan! Högt blodtryck och hes stämma! *skratt*

2/11 Idag så hade vi ju tollarträff här hos oss. Det var jätteskoj, fastän vädret inte var på vår sida. Terese pappa tränade Mitzy på markeringar och det gick väl hyfsat, med tanke på att det var jag som kastade dummiesarna. Men sen var det fältsöket! Suck och stön! Mitzy brukar ju vara rätt duktig och idog då det gäller att söka dummiesar, men idag så fick hon ett totalt hjärnsläpp! Först så sprang hon som en dåre igenom hela rutan och åkern där vi tränade markeringarna, sen for hon kors och tvärs överallt, så hon sprang säkert 1 km innan hon ens började leta! Men roligt hade hon och full fart var det hela tiden! Till slut så lugnade hon ner sej och skärpte till sej. Så hon plockade in några dummiesar. Då hittade hon på nästa ofog! Hon lämnade helt enkelt den dummien på vägen och vägrade att gå och hämta den! Jag skickade henne flera gånger men hellre än att ta up den, så for hon och letade reda på en ny dummie, så då bröt jag, eftersom den kom hon ju och lämnade i alla fall. Pyttan gjorde vi några markeringar med. Hon springer med full fart ut och greppar på en gång, men sen så är ju inte inkallningen den bästa så hon drog ju iväg på ett eget segertåg över åkern! Jag vände då ifrån henne och sprang och ropade på henne, så då kom hon faktiskt till mej, så det var ju skoj! Det såg nog rätt kul ut, för det var ju rätt blött på åkern, så då jag älgade iväg så höll jag nästan på att få stövlarna kvar på åkern! Men jag och Pyttan är ju vana att roa andra om man säger så! Den andra så gick det bättre, för då använde jag visselpipan. Så då behövde jag inte springa ifrån henne.

18/10 Det här är några nytagna kort på Pyttan 11.5 månader. Vi fortsätter att gå våra långpromenader och dessutom så har vi börjat att träna "håll kvar" inomhus. Så det ska bli jättekul att få lite råd och så på vår tollarträff!

8/10 Jag hade tur idag då Pyttan började att leka med kamptrasan. Beväpnad med kameran så var det bara att föreviga hennes hantering. De som inte har träffat på en tollare har nog svårt att riktigt förstå hur de fungerar. De är så fruktansvärt personliga och härliga och jag säger det igen att med en (eller flera...) tollare i huset, så har man då ALDRIG tråkigt!

2/10 Idag så fick Pyttan följa med till veterinären då vi skulle vaccinera Mitzy. Så nu väger Pyttan 16 kg och är ca 47 cm hög. 

26/9 Igår så var vi ut och tränade skott med Pyttan. Vi hade tur så att de sköt rätt mycket på skjutbanan. Vi for dit med Springer-Marlené och hennes Lady. Det gick i alla fall hur bra som helst för Pyttan brydde sej ingenting! Så nu ska vi verkligen ta det lugnt så att det får bli riktigt befäst! Idag så är lyckan stor! Nu i kväll så var jag ut och tränade med en kaja. Pyttan tog den utan att tveka på en gång och mamma Mitzy tog den efter en viss tvekan! :) Jag blev nästan mer glad över Mitzy, eftersom hon inte så väldigt gärna har velat ta fågel (åtminstone inte döda.....)

22/9 Pyttan och jag fick ju följa med Lasse och Håkan på kurs i lördags. Vi fick även vara med och Pyttan fick prova på att spåra för första gången. Jag gick ut ca 75 meter och jag gick inte helt rakt och gömde mej sen bakom en jättestor sten. Sedan tog Mats Pyttan och släppte henne i spårlina på spåret. Först så sökte hon precis som Lasse, sen ställde hon sej och tokskällde. Det var verkligen frustrerande att ligga bakom en sten och inte veta vad som händer....Men Springer-Marlené hade en teori om att Pyttan kanske tyckte att eftersom att hon inte såg matte, så kan man ju ropa på henne, för när man skäller så brukar ju matte ropa att man ska vara tyst! Hur som helst så stod Mats bara helt lugnt och avvaktade och sen satte hon ner näsan och spårade klockrent fram till mej, så det var jättekul!

15/9 Nu har ju matte äntligen investerat i en tempurmadrass! Kanonhärligt på alla sätt och vis! Det är ju bara det att Pyttan tror att den är inköpt åt henne! Hon lägger sej alltid i den och ser väldigt förvånad ut då man säger åt henne att flytta på sej. Hon kan ju inte riktigt förstå att världen även existerar utan henne! *flin* När man sen har somnat så kommer hon smygande och klämmer in sej så att man vaknar av att man ligger så obekvämt, men inte har hjärta att säga åt henne att flytta sej! Och det kan jag vara helt övertygad över att det är kallt uträknat eftersom att hon är en tollare!

9/9 Efter att ha fått information om brödernas eskapader, så vill ju inte tjejen i sällskapet vara sämre. Hon äter fortfarande allt som bjuds (eller ligger framme...!). Idag så visade jag henne rödvinbärsbusken och vips så började hon smaska glatt på de sura vinbären. Pyttan har blivit relativt lydig och nu kan man ha henne lös under ordnade former utan att hon drar iväg på egna strövtåg. På lördag så ska vi ut på en inoff utställning här i Övik. Hon är ju ensam tollare, så chansen är ju stor att vi kan komma hem med en rosett till samlingen!

2/9 Jag har fortsatt att träna apportering och det blir lite bättre för varje dag. När vi har kommit lite längre, så ska vi prova alla råd som vi fick av Barbro Börjesson i helgen och hoppas att det ska ge resultat. Jag ska försöka att vara lite mer konsekvent och låta det ta mer tid vid inlärningen än då jag började med Mitzy. Mitzy tränar jag också apportering med varje dag. Men mer disciplin, för själva apporteringen kan hon ju.

28/8 Igår så tränade vi lite med dummiesar här bakom huset. Det gick riktigt bra. Hon lämnade inte i handen, men kom i alla fall glatt till mej. Leif har bestämt sej för att satsa på lydnad, så får jag träna apporteringen med henne. Så det ska bli kul. Nu ser vi som mest fram emot att få träffa Barbro Börjesson igen. Hon ska komma hit till Övik och ha en kurs för hundar som har stora och små problem. Man lär sej ju så oerhört mycket av att få titta på de som är så duktiga som vad hon är.

18/8 I förrgår så var vi till mina föräldrar i Domsjö. De har en grind på sin altan som de stängde, när vi kom dit med hundarna. (De vet ju hur Pyttan kan vara...) De gick ut på altan fram och tillbaka, då ropar mamma: Skynda dej Carina, Pyttan har smitit ut! Först så blev jag lite småsur på dem, men sen fick jag reda på att hon hade gjort en Pyttan igen....De hade nämligen gjort ett lite större mellanrum mellan två brädor i grinden för att deras förra katt, skulle kunna komma emellan. Naturligtvis så såg ju Pyttan det och for ut som en oljad röd blixt ut på vägen och jag efter som ett stånkande åbäke! Man hoppas ju varje gång det händer att ingen ska stå beredd med en filmkamera och skicka in till något program. Den här gången hade jag sån tur att det kom två pojkar på vägen, så då var ju "Esset Sundberg" tvungen att försöka att få någon kontakt med dem, så då fick jag fast henne. Det är nog tur att det är som ordspråket säger att: allt som inte dödar härdar! Marléne var hit idag och hälsade på och hon tyckte både att Mitzy blivit smalare (det är rätt) och att Pyttan blivit grövre och fått mer päls (också riktigt), så det ska bli kul att höra vad domaren säger på den inoff utställningen som vi ska åka på i mitten av september.

13/8 Idag så har Pyttan varit lite äventyrlig igen....Jag tog sovmorgon i morse....Leif och Thomas åkte iväg till gokartbanan kl 09 och när jag klev upp kl 10, så tyckte jag att det var lite hundar som kom emot mej. jag gick ut i hallen och där stod dörren på vid gavel och alla tre hundarna hade roligt ute på gården. Så jag vet inte om Pyttan hade öppnat dörren själv (jag säger bara som Gunde Svahn då det gäller henne: Ingenting är omöjligt!) eller om det har hänt något annat. Allt gick ju bra den här gången så jag slapp springa gatlopp på vår egen gata i alla fall! Nu går jag som mest och längtar efter att få korten som vi knäppte på utställningen nere i Sundsvall......Precis efter att jag hade uppdaterat Pyttans sida så gjorde hon en "Pyttan" igen! Jag ställde ifrån mej mattallriken på köksbordet, eftersom att jag var tvungen att gå på toa fram och tillbaka. När jag kom tillbaka så hade Pyttan naturligtvis ätit upp min mat! Så Anette, man vet aldrig dagen kan komma fortare än man tror! *skratt* Nu kan hon i alla fall sitt-ligg-stå någorlunda bra och vi har fått stränga order av husse Leif att hon INTE ska få lära sej några onyttig konster, så vi gör så gott vi kan!

4/8 Igår så fick Pyttan följa med Mitzy på utställning. Det var bara för att det var en hundfotograf där och jag ville ha fina bilder till rasboken. Men sen kunde jag inte hålla mej, så jag tog en bild på Mitzy och Pyttan tillsammans också. Pyttan uppförde sej väldigt bra hela dagen. Hon drog inte och höll på utan gick fint i kopplet fastän det var mycket hundar runt omkring. 

29/7 Nu har lugnet lägrat sej över Hummelvik, så nu har jag lite tid att berätta om Pyttans bravader. När vi hade kommit hem från vår härliga valpträff/träningshelg/tollarspecial så hade Mightys husse och matte lagat middag till oss. Det var grönsaker, hemlagad potatismos och ugnstekt falukorv. Linn var så trött efter helgens allt badande att hon gick och la sej för att sova en stund. När hon kom ner igen, så hade Anne-Lotte satt sej vid datorn tillsammans med mej en liten stund och därför frågade Linn varför Pyttan stod på bordet i köket?! Då hade Pyttan ätit upp all korv som var kvar efter middagen! Det var nästan en hel korvring! Hon hade även ätit upp grönsaker och en hel del hemlagad potatismos! Säg vad den hunden inte hittar på! Annars så var det väldigt trevligt på specialen att få träffa alla de som man bara har mailat med och inte haft en aning om hur de såg ut. Sen var det ju alltid lika roligt att få träffa Riika, Mika, Nitro och lilla Elin! Andra som jag träffade var mina nya norska vänner Marit och Gudrun, från Sverige Tuula och pratade jag länge med Linus Bos från Nederländerna som är en väldigt trevlig man med sunda åsikter (förutom att han tyckte att Pyttan var snygg, till Leifs stora glädje! *skratt*) Som uppfödare så blev jag otroligt glad då Linus berättade att han hade lagt märke till Ayak då han var i ringen. Jag hoppas att vi ses allihopa nästa special också!

22/7 Igår så var Leif iväg och skottränade Pyttan. Det gick bara bra, så det känns skönt inför fredagen då vi ska göra unghundsbeskrivningen tillsammans med Ayak och Lasse. 

20/7 Ja så är det då dax för Pyttans bravader igen! Vi har funderat på att be Lasse Åberg göra en film om oss och hur det kan vara att ha en hund, typ sällskapsresorna! Nej, jag skojar bara! Vi hyrde en lägenhet nere i Bönhamn i veckan. Kanonhärligt ställe som var lugnt och fridfullt och verkligen naturskönt. Upp till vår lägenhet i ett gammalt hus så var det en gammal järnbro. Pyttan tyckte inte att det var helt kul att gå på den, men gjorde det i alla fall. Första morgonen så gick jag bara ut i nattlinnet med en och en av hundarna så att de skulle få pinka. Jag tog Pyttan först och när jag var alldeles utanför lägenheten och hade öppnat dörren så tog jag av henne kopplet. Det skulle jag ju aldrig ha gjort! Ut från hallen for en röd katapult med en inte lika snabb matte. Ute fick jag nästan tag på henne, jag hann känna henne i pälsen i alla fall, innan hon sprang mot nya mål! Där hade jag ju lite otur, för i samma veva, så kom det en tjej som joggade förbi på vägen. Kul tyckte Pyttan och sprang iväg efter henne och jag efter Pyttan. Kan ni tänka er scenariot: joggande hurtig tjej, glad och skuttande Pyttan, väsande matte barfota i nattlinne som blev väldigt rödsprängd i ansiktet av ansträngningen (också!)? Jag kände ju att jag kunde inte ropa jättehögt heller, eftersom att klockan bara var 8 på morgonen och det är ju en semesterort, så de flesta (tur för mej...) låg ju och sov. Pyttan brydde sej inte ett dugg om alla inkallningsövningar vi har haft som hon har klarat. Det är ju svårt att tro att hon har gjort det någon gång, men det har hon faktiskt! Jag sprang efter dem i ca 500m, innan jag insåg att det kommer i inte att gå, så då sprang jag tillbaka och väckte Leffe. Han tyckte efteråt att jag var lite burdus som väckte honom med orden: nu får du faktiskt ta och pallra dej upp, för Pyttan springer iväg efter en joggare, så vi måste ta bilen! I alla fall, så hoppade Leffe i kläder (och skor) och vi körde iväg. Leif sa flera gånger att nu hade jag kört för långt, för så här långt ska de inte ha hunnit.... När vi hade kört 3km! så såg vi en joggande tjej, med en röd sak som sprang bredvid sej. Jodå det var Pyttan och hennes nyfunna vän (som inte var så förtjust i bekantskapen...). Så Leif gick bara ut och ropade på henne, så kom hon. Då var hon ju rätt trött, eftersom att det var ca 28-30 grader på morgonen! Jag kan säga som så att när jag satt där med mina blåsor under fötterna, så om någon hade kommit och varit intresserad av Pyttan, så hade vi nog inte haft henne nu!!!! Men nu efteråt, så inser man ju att det var ju bara en till av hennes bravader! Dessutom så var det nog inte hennes sista!

16/7 Nu har vi kommit hem från gokartturnén! Den har verkligen varit en turné som gjort att folk fått upp ögonen för tollarna! Pyttan och Mitzy har varit jättefina representanter hela veckan och varit otroligt lugna, fina, lekfulla och fulla av upptåg precis som vanligt. Mitt i allt liv, för det är det verkligen då 35 gokartar kör iväg samtidigt så la de sej bara ner och sov då de blev less! Vi är ju supernöjda med dem, men nu kom det fram annat folk som också tyckte att det var bra gjort att kunna koppla av! Igår så tränade vi tillsammans med kompisar som har jaktlabbar. De tyckte att det var kul att se glada och villiga tollare i arbete. Det var ju den första riktiga jaktträningen med Pyttan där det var hundar runt omkring också. Mitzy var ju med och tre labbar. Men Pyttan brydde sej inte ett dugg om hundarna utan koncentrerade sej på sina uppgifter. Den första dummien tyckte hon var för lätt i vattnet, så då började hon bara leka och slamsa. Men sen de andra så kastade vi i vassen, så att hon var tvungen att leta reda på dem och då gick det mycket bättre. Det är ganska lätt gjort att man underskattar deras förmåga tror jag. Vi provad även lite vilt och i vattnet så sprang Pyttan gladeligen och hämtade en kricka, men på land så var hon mer intresserad av att kolla vad det var, men hon tog vilt där också.

15/7 Nu har Pyttan blivit stor och börjat att löpa! Så då får vi se hur hon gör om hon löper två gånger per år eller som mamma Mitzy då det passar henne......

9/7 Nu har hon gjort det igen! Pyttan hoppade upp på bordet och tog Linns (nya) glasögon och hade en trevlig stund med dem. Det slutade med en bautarepa på det ena glaset och ena skalmen blir nog aldrig sej lik igen! Nog är det tur att det finns glasögonförsäkringar! Nästa bedrift fixade hon till i bilen på väg mot gokarttävlingen i Östersund. Då hade hon haft en trevlig stund med madrasspumpen! När vi skulle pumpa madrasserna till tältet så kom det inte in någon luft för de var helt perforerade av Pyttantänder! Det tog nästan en hel eltejprulle att laga det värsta, men den blir aldrig sej lik igen! Sen gjorde hon en rymning igen, men den här gången utan så väldigt många åskådare. Vi öppnade innertältets dörr och vips vräkte Pyttan sej ut och slank hal som en ål ut genom den rätta tältdörren och utforskade om det var någon som hade grillat något som hade ramlat ner i gräset! Nu skrattar även jag åt det hela, men då var hon väldigt billig!!!! *skratt*

3/7 Nu har vi varit och badat med hundarna flera dagar vid mina föräldrars sommarstuga. Pyttan simmar långt ut och hämtar dummiesar och nu kan man även få dem då hon kommer tillbaka! *skratt* Men om man kastar till Mitzy och Pyttan simmar med, så har hon börjat med att hon ligger på Mitzys rygg, som en utväxt ungefär, så Mitzy blir ganska less på henne.... Mitzy dyker ju också ner med hela huvudet och hämtar från botten om det inte är för djupt och nu försöker även Pyttan ibland. Det går inte så bra om man säger så. Igår då hon skulle prova att hämta dummien i vattnet, så hade hon inte riktigt förstått hur hon skulle greppa den i vattnet, så den åkte omkring och Pyttan efter! Så då blev det rätt många dykningar efter den och sen ett väldigt förvånat uttryck då den inte fanns kvar.... Men nu idag så gick det som en dans. Men det är som jag sagt tidigare att tråkigt är det då aldrig med en tollare i huset. Utom i morse då Pyttan hade hittat Linns glasögon på bordet och tagit ner dem på golvet och mumsat på ena skalmen och gjort bautarepor i glaset. Det är ju tur att man är van, för vi tog naturligtvis en glasögonförsäkring då vi köpte dem för 2 månader sen. Jag pratade med Mightys matte Anne-Lotte igår och hon berättade också något kul om Mighty. De hade också varit iväg och badat. Det fanns en massa småfisk där och Mighty fixade sej ett färskt skrovmål! Han gick där i vattnet och mumsade och åt och hade verkligen gående smörgåsbord! Visst är de väl för härliga!

30/6 Äntligen så har fotot kommit som jag beställde på utställningen i Skellefteå. Visst blev det bra?

29/6 Ja nu har vi då kommit hem igen! Vi skulle ju åka ner till Danmark och hälsa på hos Shaggy-Tollers kennel, men så blev det inte. Vi körde ombord på färjan, men det var något fel, så att de ställde in den turen som vi skulle ha åkt med! Ingen har någonsin hört talas om att det har hänt förut, men nog skulle det hända oss! Men vi har haft en jättetrevlig resa i alla fall. Vi har träffat pappa Mighty och bröderna Athos, Albin, Addis och Lasse. Vi hade en liten valpträff hos Athos tillsammans med Albin. Sen på väg norrut så stannade vi till hos Addis ute på landet och avslutade som vanligt med att våldgästa hos Lasse. Pyttan gjorden en "Pyttan" för husse då vi var på Mellbystrand i Halmstad. Hon kom inte alls hur han än ropade och jagade och skrek. Så nu förstår han hur jag kände det på Vännäsutställningen!

17/6 Idag så fick jag nya bilder på Pyttan av Anita Wahlberg! Du är ju bara bäst! Pyttan fick en kostrupe, som hon stolt gick och bar på inne på utställningen, så hon gjorde succé där! Det blev många: "ohhh, gud vad söt hon är!" Nu har vi varit på alla officiella utställningar för i sommar med Pyttan. Det har gått rätt bra tycker jag. Hon har fått bra kritiker som väl stämmer överens med hur hon ser ut. Dvs on måste växa till sej mer och det har vi ju vetat hela tiden. Så det blir på tollarspecialen som vi ställer ut henne och sen får det nog vara bra för hennes del, om vi inte provar i Umeå i november. Jag vill i alla fall tacka för alla snälla kommentarer som ni har sagt om Pyttan! Det är en tröst i eländet! *skratt* Jag bara skojar! Hon är inte vacker, men söt och rolig det kan då ingen ta ifrån henne att hon är! Som då hon åt upp 1 kg köttfärs bara så där! Det ska vara Pyttan till det! Så nu ska husse lägga sej i hårdträning och satsa på lydnad ett tag. 

7/6 Nu har vi varit ut på utställning igen. Vi är som vanligt nöjda över resultaten på Pyttan att hon överhuvudtaget får 1:or. Men det finns annat som man skulle vilja ändra på....När vi kom dit så öppnade jag bagageluckan som så många gånger förr utan problem, men inte idag! Pyttan vräkte sej ut som en katapult! Hon for iväg i full fart mot ringarna och jag efter som ett jehu! Skammens rodnad lyste på mina ansträngda kinder. Pyttan iväg in i ringen där det pågick bedömning. Som tur var så var det en jättevänlig utställare som tog fast henne och kom med en spydig kommentar (som jag förstår till 100%!) om att man måste faktiskt hålla rätt på sina hundar på en utställning. Jag bad så mycket om ursäkt och allt var frid och fröjd och en annan utställare tyckte att hon var en trevlig hund med ett bra temperament som for och skulle hälsa på alla hundar och människor i sin närhet! Ni kan ju försöka att se hela scenariot framför er, så kanske ni förstår hur mycket Linn och Springer-Marléne skämdes över alltihopa. I alla fall så gick vi till vår ring där vi satt med de andra tollarna och hade det trevligt. Mitzy, Pyttan och Ayak höll på att busa lite med varandra. Då tycker jag att det ser lite konstigt ut och då har vi tre koppel och bara två hundar! Gissa vem som hade krupit ur sitt koppel och var på väg mot labbarna??? Jajamänsan! Pytteliten gjorde succé i att vara ouppfostrad. Till saken hör att hon har i princip aldrig hoppat ur bilen utan att hon har fått lov och krupit ur kopplet har hon inte gjort sen hon var liten! Men så kan det vara och de flesta kunde ju se det humoristiska i det hela! Ska bli spännande att se vad hon hittar på till helgen på nästa utställning!

22/5 Jag hade mailat till Mighty´s gammelmatte Maria Stenebo och talat om att Pyttan stjäl som en korp! Idag fick jag ett roligt mail tillbaka där Maria berättade att det med största sannolikhet var ett arvsanlag från fastrar och farmor. Maria talade om att Pippi kan göra precis som Pyttan, alltså om tillfälle ges så provar dem att ta direkt ifrån munnen då man äter. Jag säger som så att det är inte bara en gång som Pyttan har gjort det här hos oss! Sen sitter hon och ser helt oskyldig ut, då man skäller på henne, så att man inte ens kan bli riktigt arg på henne. De vet verkligen hur en slipsten ska dras de här röda virvelvindarna! Pyttans faster Kim åt en gång upp en hel plåt med nybakta bullar, så hon rapade kardemumma en hel vecka! Men innan Pyttan är fullfjädrad tjuv, så tror jag att hon kommer att slå släkten med hästlängder! *skratt* Men man har då aldrig tråkigt i alla fall!

19/5 Idag så kom springer-Marléne upp med några canadagåsvingar. Vi tog ut Pyttan och kollade vad hon tyckte om dem. Hon var ju som vanligt väldigt energisk och hoppade upp mot Leffes hand då han höll i vingen. Tyvärr, så är det ju fördröjning då man knäpper med digitalkameran, så det lyckades jag inte få med på något kort! Men sen hon hade kollat av den och luktat klart så tog hon den glatt och sprang iväg. Så vi tyckte att hon var ganska duktig!

17/5 Idag så har vi varit ute i mina föräldrars sommarstuga. Leffe fixade till några saker åt dem. Så hundarna var ju med så klart! De sprang och lekte hela tiden och Mitzy passade ju på att bada ohejdat så klart! När Pyttan såg hur Mitzy drog iväg i vattnet så följde hon också med! Det var bara det att hon bottnade inte så vi såg bara hur huvudet for under vattnet, stack upp i några sekunder och sen under igen! Men hon är ju en kämpe vår Pyttan, så sen fattade hon hur man skulle simma! Efter det så badade hon jättemycket. Inte så mycket att hon simmade, men hon gick där i vattnet gärna ensam och filosoferade. Jag tror nog att hon gick och speglade sej också lite emellanåt! Vi måste ju få bort lite fett från mamma Mitzy innan nästa helgs utställning! *skratt*

7/5 Idag har vi varit till vår vän veterinären för att väga Pyttan. Nu väger hon lite drygt 13.5 kg! Vi var ju på utställning i söndags och då hittade de inte chipet på henne i vaccinationskontrollen. Därför så bad jag Monica att kolla det också och det låg där hur bra som helst, så antagligen var det kanske dåligt batteri i deras scanner.

22/4 Idag var vi och tränade inkallning i skogen med Mitzy och Pyttan. Efter det så fick de springa och leka ett tag. Mitzy försvann ett tag och kom inte då vi ropade och då hörde vi varför.... Hon hade hittat ett vattenfyllt dike och ni som har sett Mitzyfilmen förstår ju hennes lycka då hon såg det! Så vi hörde bara ett jätteplums och sen kom hon efter en stund men Pyttan kom inte, så vi ropade och ropade....Jaha då efter ett tag, så kom hon dyblöt och fattade ingenting av vad som hänt! Antagligen hade hon bara gjort som vanligt och följt efter Mitzy i full fart utan att ha koll och då Mitzy hoppade i vattnet så följde Pyttan helt sonika bara med! Så vi behöver då inte hålla på att träna vattenvana i alla fall, för den genen har då i alla fall Pyttan fått från sin mamma!

16/4 Nu har jag lagt in några bilder från vår senaste träning tillsammans med hennes kompisar.

9/4 Nu känns det kanonbra, för idag så har Pyttan tappat båda sina kvarvarande hörntänder, så bettet ser helt OK ut!

7/4 Jag glömde ju helt bort att berätta en annan sak om Pyttan. Hon är ju en mästare i att hitta mat och att vara sakletare. När vi åkte hem från Borgafjäll, så lade vi nästan all mat i takboxen, eftersom att vi vet hur hon är. Men en skinkost tub blev kvar i en påse.... Vi såg efter ett tag att Pyttan mumsade på något och då hade vi kanske kört ca 1 km. Vi stannade bilen och lade tuben längst ner i en påse, under väskor och täcken som hundarna låg ovanpå. Efter kanske 1 km till, så tyckte jag att det såg ut som om Pyttan höll på med något och då hade hon hittat tuben och förvandlat tuben till molekyler och innehållet var i hennes lilla mage..... Såna historier kommer nästan hela tiden då man har en tollare i familjen! *skratt*

6/4 Nu har den förlorade familjen återvänt hem igen! Vi har haft en jättebra vecka i fjällen med bra väder nästan hela tiden. Några kort finns på Pyttans andra sida. Pyttan har varit duktig under veckan som gick och nästan (nåja) varit rumsren. En dag så tom krafsade hon på dörren då hon ville ut, men det hände aldrig mer.... Pyttan tappade även två tänder i fjälluften. Så nu är det två stycken hörntänder kvar med nya tänder som kommer parallellt. Jag frågade min kompis veterinären och hon tyckte att vi kunde avvakta lite till. Nu längtar vi mest till helgen då vi ska på nästa utställning. 

29/3 Nu har vi varit iväg och vägt hela gänget! Pyttan väger 11.5 kg, Mitzy 21.5 kg (så där blir det till att banta innan utställningen....) och Bäcka hade gått ner från 29 till 27 kg, så det känns ju jättebra.

26/3 Nu har korten som jag har framkallat kommit, så det finns flera kort här.

23/3 Så har vi varit iväg på utställning igen! Det gick lika bra den här gången också! Du kan läsa hennes kritik på resultat. Det var många som hälsade på oss och ville veta mer om tollare. När domaren skulle kolla på Pyttan, så hoppade Pyttan upp och pussade henne och då lyfte domaren helt sonika upp Pyttan och gosade med henne! Lite kul var det allt!

21/3 Nu har vi äntligen fått tag på en fågel till Pyttan! Det var en kaja, som vi visade henne och hon tog den direkt och sprang iväg med den mitt framför mamma Mitzy! Så det kan man verkligen kalla att hon tog spontant.... Lite hoppas man väl att det hjälpte till att hon (och bröderna) fick bekanta sej med vingen då hon var liten.

16/3 Nu har vi äntligen varit på vår första utställning. Du kan kolla här vad domaren tyckte om vår lilla Pyttan. Så nu går vi redan och längtar till nästa söndag då vi ska iväg igen!

15/3 Jag har ju alldeles glömt bort att berätta en rolig sak som Pyttan gjorde i veckan. Leif satt vid datorn i vardagsrummet då han fick se något rött som skymtade förbi med blixtens hastighet. Han kände sej tvungen att gå in i köket och kolla vad det var. Det visade sej att Pyttan hade tagit fart utifrån hallen och i full fart hoppat upp på en köksstol, sen jättekliv över köksbordet för att landa på mamma Mitzy i kökssoffan! Man kan säga som så att Mitzy blev ganska förvånad över att få en tollare som överföll henne från ovan! *skratt* Igår tappade Pyttan en till tand, men den hittade vi inte åt.

5/3 Nu har vi knäppt nya kort på Pyttan. Som vanligt så kan jag ju inte ha ett kort, utan det är lätt att det blir flera då man ändå håller på! Vi tränar tillsammans med några kompisar två gånger/vecka. För Pyttans del innebär det mest miljöträning än så länge. Alltså hon får mest titta på då mamma Mitzy och de andra tränar lydnad. Däremot så bär hon gladeligen in post varje dag och sitter och väntar vid dörren att hon ska få lov att gå ut. Nu är hon också ganska bra på inkallning, sitta och stanna kvar. Men däremot så är hon den värsta tiggråtta man kan tänka sej! Om man sitter och äter på något så sätter hon sej bredvid en och skäller eller då hoppar hon helt sonika upp i knät på en. Vi har aldrig varit med om dylikt! Men det är ju tur att hon har tollarblicken, för annars så skulle man bli rätt less då hon sätter igång!

4/3 Idag följde vi med Marléne till Övik och passade på att gå in på djursjukhuset för att väga Pyttan. Nu väger hon i alla fall 9.8 kg! Inte så illa för en "pytta"!

25/2 Ja nu har det varit miljöträning igen! I går tog vi nattåget ner till Gävle. När vi väntade på tågstationen i Mellansel, så blev vi väldigt förvånade för det kom en familj med en tollare! Dessutom så visade det sej att hon var släkt med Mitzy. Den tikens mamma har Mitzys mamma som mormor. Tiken på tåget heter Hut's Judy Garland och var ca 10 månader och påminde om Mitzy i typen. Så det var jättekul. Men Pyttan hade ju startat sin resa lite tidigare på kvällen med ett skrovmål! Springer-Marléne var så snäll att hon skjutsade upp oss till Mellansel. Då satte vi Pyttan och väskan med packning bak i Marlénes kombi. När vi kom fram till Mellansel så visade det sej att inom loppet av ca 4 mil så hade Pyttan satt i sej en köttförspaj och en räkpaj! Inte dåligt gjort av en valp på 16 veckor!! Dessutom så hade hon nästan inte ens öppnat väskan! Snacka om att vara listig och hungrig! Sen hade hon jättekul på tåget (som tog ca 7 timmar!) tillsammans med sin nya kompis Bella. Vi hade en egen lite kupé med Bellas familj, så hundarna kunde ligga lösa där inne och vi hade hur trevligt som helst. Sen när vi kom till Gävle så fick vi ju skjuts av Lasse med två av hussarna, så då blev det ju bus igen! Efter ett tag så kom vi fram till Adidas och då blev det ännu mer bus och sen avslutades det hela med att åka bil med Lasse tillbaka till Tönnebro! Sen sov Pyttan nästan som en stock hela vägen hem till Köpmanholmen! Men nu ska vi hålla oss hemma ett tag i alla fall!

23/2 Nu i helgen har det verkligen blivit miljöträning för Pyttan! Hon har träffat broder Lars, farmor Pippi, faster Lilly, varit i Kilafors, Söderhamn, Örebro och Stockholm! (pust....) Snacka om att bli van att åka bil! *skratt* Hon hade ju Mitzy och Bäcka med sej men i alla fall.

19/2 Idag har Leif varit och miljötränat Pyttan igen. Vi är ett gäng som ska träffas och träna en gång/vecka i alla fall och det har var en mjukstart! Det var jag och Mitzy, Marléne och Lady, Yolanda och Spacy och Brenda och sist men inte minst Leif och Pyttan. Pyttan har inga som helst problem med att koncentrera sej på Leif, fastän vi andra var där med våra hundar och tränade. Så det var kul att se!

18/2 Idag har jag klippt klorna på Pyttan igen. Hon är bara snäll och behändig numera. Leif kör hårt med att träna inkallning och har även lagt in lite apportering. I går var vi på SSRK:s träningskväll inne i Övik. Pyttan skötte sej hur bra som helst, så det var kul! Hon tyckte ju att det var spännande från början med så mycket nya hundar, så klart, men det var inga problem för henne att sitta tyst och kolla på de andra.

17/2 Nu har jag lagt in fler stilstudiekort på Pyttan. Hon har då i alla fall en utpräglad tollarblick! Jag fyllde upp med några fler kort på Pyttan!

15/2 Jag säger som Peter Harrysson: spänningen är oooooliiiiiidlig eftersom att ni inte har sett bilder på Pyttan på ett tag! Men här kommer nu äntligen några kort på henne! Nu är det ju svårt då man ser henne varje dag, men nog tycker vi att hon ser ganska skaplig ut nu, jämfört med hur det har varit? Eller....? Hon är ju rätt blank och fin i pälsen, men så är hon ju korthårig jämfört med sina bröder...... Men ibland så får man bara ta det man får och vara tacksam för det och det är vi verkligen, för hon är en fantasiskt trevlig och rolig hund som verkligen tycker om att vara med både folk och fä (det senare är väl jag det.....)Pyttan har också börjat att tappa sina tänder. Hittills så har hon tappat tre tänder i nederkäken.

14/2 Idag så var vi på en ordentlig promenad! Det var gammelmatte själv och "di två röde"! Mitzy och Pyttan hade jättekul i skoterspåret. De sprang och lekte och härjade. Mitzy har som sagt blivit valp på nytt och är minst lika busig som Pyttan. Tråkigt bara att hon inte har fått tillbaka någon päls, så för mamma blir det inga utställningar nu i vår. Pyttan ska på två utställningar. 16/3 SSRK i Sundsvall och en inoff i Nordmaling 29/3. Det ska bli så kul! Framförallt den i Nordmaling där vi inte har Lasse som konkurrent! Har man tur så är det inte så många tollarvalpar där! Javisst gillar matte rosetter! Men det är Linn som får ha dem på sitt rum!

10/2 Pyttan har fått en ny leksak! En tom petflaska! Tänk vad bortkastat med alla leksaker man har köpt! Nu har vi börjat att gå promenader i koppel och det tycker hon är jättekul. Hon tycker att det är kul att få göra något själv utan de andra två. Däremot har hon blivit en kamikazi pilot (hmmmm....stavningen)! Hon kan springa i full fart mot hagen där Brorsan (alltså travhästen!) finns! Det är inte bra, för han gillar inte att ha hundar runt sina långa ben! Så nu är det koppeltvång ett tag framöver!

9/2 Jag fick några kort av mormor på Pyttan, så de kommer inte in i kronologisk ordning! (hmmm....) Pyttans favoritleksak i helgen har varit en tom petflaska som hon går och bär på. Hon älskar apelsiner, äpplen och päron, så hon blir nog kanske en vegetarian! *skratt* Hennes tänder sitter fast i alla fall, så vi får väl se.....

6/2 Inkallningen fungerar helt OK numera. Hon är inte rumsren, men är en bit på väg i alla fall. Vissa dagar så kan sockarna vara helt torra om man säger som så! *skratt* Pyttan äter allt som går att få tag på utom sina kulor! Favoriten just nu är apelsiner och andra frukter som äpplen och päron. Den rätta pälsen har börjat att komma på svansen och på ryggen, så det ska bli spännande att se hur hon kommer att bli. Både Pyttan och Mitzy får rapsolja, vetegroddolja och Viacutan varje dag. Viacutan är ett supplement av essentiella fettsyror för hund. Det ska vara bra för pälsen, så vi hoppas på det!  Vill man vara fin så får man lida pin! *skratt*

3/2 Nu hoppar Pyttan upp i soffan lätt som en plätt, så nu är de lugna dagarna räknade för mamma Mitzy! Nu är hon ganska lugn och foglig, men vi har tagit i henne flera gånger och visat var skåpet ska stå. så nu lyssnar hon direkt på "nej" och det förenklar ju mycket. Vi tränar hårt med utställningsträningen! *skratt* Nejdå, bara lite.....

30/1 Nu har vi varit och vaccinerat Pyttan och vägt henne. Nu väger hon hör och häpna: 6.9 kg! Det är väl inte så tokigt va?! Vi vaccinerade även mot kennelhosta, eftersom att vi kommer att fara på utställningar med henne. Jag klippte klorna på henne själv. Det gick kanonbra. Hon sa ingenting först, men sen gnydde hon till och då fick hon godis så sen satt hon stilla och snällt och väntade på sin karamellbit. (av Frolic så klart!)

29/1 Nu har vi avmaskat Pyttan och mätat henne så gått det går! Vi fick henne till ca 30 cm. Vi väger henne i morgon då hon ska vaccineras. Hon är ganska så busig numera. Hon och Mitzy har så kul och leker med varandra då Bäcka är ute, men så fort Bäcka kommer in så lägger sej lugnet över de röda busarna. Mitzy har blivit jättebusig på "gamla" dar! Så det är kul (för henne i alla fall! *skratt*) Pyttan har vi fått börja hårdträna med inkallning då hon har blivit så väldigt självständig på slutet. Vi brukar fara upp i skogen och sen springer Leffe ifrån henne medan jag håller i henne. När hon skriker som mest så släpper jag och då är hon som skjuten ur en katapult på väg mot husse! Hon är superkul att ha här hemma, så jag måste tyvärr erkänna att det inte var en dum idé av husbonden att vilja ha henne kvar. Hon är ganska bra med rumsrenheten också, men nog händer det olyckor än så länge, men de är ju bara drygt 12 veckor. Ja, du Lasse hur går din utställningsträning då? Här är det total förvirring, se ovan på bilderna, men vi kämpar på!

20/1 Idag ringde mormor och sa att det hade hänt en liten sak då vi var där och hälsade på i helgen. Pyttan hade bitit av kabeln till dosan som höjer och sänker deras Hästens säng! Så nu tror jag nog att Pyttan leder förstörelseligan! Jag såg framför mej vad det skulle kosta... Jag tog i alla fall mod till mej och ringde möbelfirman där de hade köpt sängen och sa som det var. Som tur var så var det en otroligt trevlig försäljare som tyckte att det var lite småkul! Han ringde ner till Hästens och sa som det var och de hade aldrig varit med om något liknande så mamma fick en nu sladd och dosa av dem! Helt otroligt vad en tollarvalp kan charma till, eller hur? Vi andades ut i alla fall för den gången!

18/1 Idag var vi upp i skogen med alla tre hundarna. De hade jättekul i skogen och snön. Så jag knäppte lite kort där så klart! Vi har även varit in till stan och hälsat på hos Kelly Taylor och hennes matte Lena. Det var bara kul tyckte Pyttan att få komma till en ny miljö, så hon började att busa och leka direkt med Kelly. Efter det så for vi till mormor och morfar för att äta middag. Då gick vi och visade upp Pyttan för en granne som blev jätteförtjust (förstås...) i henne. Kan man bli annat i en 11 veckors valp! Vi vägde henne och nu väger Pyttan 6.2 kg!

16/1 Pyttan var jätteduktig på att pinka ute i två dagar, men nu är hon som vanligt igen! Idag har nog slagit alla rekord på att göra inne, så det är bara att bita ihop och börja om igen.... Nog är det tur för henne att hon är så fruktansvärt söt! :) Pyttan sprang upp på logen i mörkret och kom inte då Linn ropade, så hon är då inte mörkrädd i alla fall! Så nu ska vi ta och träna inkallning med Linn och Pyttan, så att hon ser att man ska faktiskt lyda alla i familjen!

14/1 Idag har Pyttan bara pinkat inne en enda gång, så vi är alldeles chockade!

12/1 Nu på morgonen försökte jag väga henne och fick det till ca 5,1 kg. Vi köpte Klass hundfoder igår så det fick hon nu på morgonen, så får vi se om hon sätter lite mer päls. Jag tänkte att hon kunde få Klass och Robur varannan gång. Idag har hon ätit ½kg klass och tyckt att det har varit jättegott, så vi fortsätter väl med det ett tag. Jag ger även majsolja och vetegroddolja till både Pyttan och Mitzy, eftersom att jag vill gärna att Mitzy också ska kunna fara på utställningen i Sundsvall i mars.

11/1 Idag har vi varit inne i Övik och miljötränat Pyttan. Hon blev inte rädd någonting utan tyckte tvärtom att det var rätt kul med alla människor som kom fram och tyckte att hon var söt!

9/1 Nu har vi varit på vår andra koppelpromenad.... Idag så var Wilma hemma. Wilma är en flat som är helt underbar, för att vara svart! Först så förstod inte Wilma hur Mitzy kunde ha blivit så liten, men sen så blev de superkompisar! Det var kul, så vi kommer nog och hälsar på fler gånger om vi får?! Sen på kvällen kom Yolanda och hennes kille Pierre och hälsade på och då fick Spacy träffa Pyttan. Men Spacy tyckte nog mest att Pyttan var jobbig, tror jag, men hon lekte ett tag med henne i alla fall. Mitzy blev i alla fall superglad att få träffa sin kompis igen!

8/1 Idag har vi varit på vår första promenad i koppel. Det gick jättebra! Vi mötte några människor efter vägen som fick ge henne lite hundgodis och då blev hon så glad att hon hoppade upp mot dem allihop!

7/1 Nya bilder på Pyttan.

6/1 Nu har vår lilla fröken tänkt till ordentligt! I Doggylådan så ligger hennes smakprover kvar. Så när hon blir sugen, så går hon helt enkelt dit och plockar upp en provpåse och öppnar den och mumsar i sej. Hon tycker att det är mycket roligare att äta kulorna så än då man ger henne i skålen. Det är väl som med allting annat att "förbjuden frukt" är det något speciellt med. Hon är en riktig liten tuffing, så vi har fått ta tag i henne flera gånger i nackskinnet och sagt åt henne vem det är som bestämmer, så nu är hon mycket fogligare, men busig så klart!

4/1 Idag så har vi tränat bilåkning. Vi åkte in till stan med henne. Hon pep lite från början, men sen så gick det hur bra som helst. Hon låg bak i kombin med Mitzy och sov. Det var så kallt, så hon frös så hemskt att vi tog fram henne till oss, men det var inte för att hon skrek utan för att hon tyckte att det var kallt. Pyttan har börjat att få lite mer päls på bröstet och på bakbenen (byxor), men i hennes fall så är ju allting mer än det hon hade! Vi har även avmaskat henne. Leif har börjat att lägga lite svårare godissök och det klarade hon också hur lätt som helst.

3/1-03 Idag har vi klippt klorna och trimmat tassarna på Pyttan! Det gick jättebra. Vi blev inspirerade av att få höra vad bröderna vägde, så vi var också tvungna att kolla. Nu väger hon ganska precis 4.5 kg. Men hon är inte så bra att äta, så vi blandar i lite godsaker så att det ska bli mumsigare. Hon tyckte nog att det blev för tyst då alla bröderna for iväg.... Leif blev inspirerad av Anettes sök, så han testade Pyttan också. Det gick hur bra som helst, så nu är det bara till att fortsätta att träna på.

2/1-03 Nu har Pyttan blivit helt galen! Hon är en furie som kutar runt och härjar med både Mitzy och Bäcka. Vi har verkligen varit tvungna att säga till henne på skarpen flera gånger. Hon blir nog jättekul att träna med i framtiden, för vilken motor den tjejen har! Det bästa hon vet just nu är att springa iväg med vingen. Men då blir förstås Mitzy sur och det gör det ändå roligare för Pyttan!