J-kullens dagbok >>>>

9/3 Men nu till gårdagens äventyr.
Det var ju meningen att jag skulle åka till Umeå/Piteå i fredags/lördags på en utställning, meeeen självklart så dök det upp lite problem. Mys temp gick ner så mycket att jag var rädd att hon skulle börja valpa och eftersom att det var hennes första kull så ville jag ju såklart vara med, sen så blev jag ohyggligt förkyld inom en timme......
Men som tur är så vet man ju att sånt går ju över......

Under hela helgen så sov jag inte många timmar i sträck eftersom att både var förkyld och ville ha koll på om valpningen skulle sätta igång, Natten mot måndag så ställde jag väckaren eftersom att då Mys temp tidigare under kvällen varit nere på 36.3. Som jämförelse så gick inte Dreamie ner mer än till 36.9 och där var My i fredags... Inte alltid så lätt att ha koll på de små liven...

När jag vaknade kl 04 så hade hon börjat att hässja lite men var fortfarande lugn så  jag la mej för att försöka sova lite till. Jag vaknade 06.30 av att Elektra stod utanför det ena lilla papillonhuset och gnällde. Så gör hon aldrig annars. My låg såklart där inne och både Elektra och chanel var väldigt intresserade av My. Jag masade mej upp ur soffan och då sprang My ut och ställde sej vid dörren. Jag frågade om hon ville gå ut men då ställde hon sej vid min sovrumsdörr. Så jag sa att nej då lilla gumman du får inte gå in i sovrummet och gömma dej under sängen. Jag lyfte upp henne för att bära in henne i vardagsrummet igen och ser då att hon har en rätt så stor fostervattenblåsa som putar ut.
Jag gjorde som jag lovat skickade sms till Sara, Monica och Magnus.

Sara ringde och tyckte att det var typiskt eftersom att hon då precis var på väg till jobbet. Monica svarade efter en stund att hon var på väg. Magnus ringde och frågade hur det gick. Hon har börjat men det är ingen panik sa jag. Så han skulle komma efter att han hade vaknat till och gjort sina morgonbestyr med sej själv och hundarna.

När det hade gått en timme och inget hade hänt så ringde jag Vännäs. Veterinären tyckte att jag skulle ta hål på blåsan och massera My inne i slidan med ett eller två fingrar.. Om det inte satte igång henne så skulle jag höra av mej igen. Med mycet bra hjälp av farmor Monica så gjorde jag så men det enda som hände var att ibland när jag masserade My så fick hon någon enstaka värk men det kom inte alls igång. Så när jag hade hållit på en timme så ringde jag Vännäs igen som tyckte att jag skulle komma.

Världens bästa farmor var hundvakt så att jag och Magnus kunde åka iväg med Mysan.

Vi fick en underbar veterinär och vi blev väldigt väl omhändertagna i Vännäs precis som vanligt.

Vi började med att massera My i slidan för att se om hon skulle komma igång med värkarbetet men det gick inte så jättebra. Vi var i Vännäs 10.30 och vid 12 tiden så föddes äntligen den första valpen en hane som veterinären drog ut.

Medan veterinären var på lunch så fick My valp nr 2 efter att ha fått en injektion av kalk. Sen hände det inget mer så efter att det hade gått några timmar till så fick My en injektion av oxytocin för att sätta igång värkarbetet men det hjälpte inte heller så då tog vi det gemensamma beslutet att istället för att prova med mera kalk var det lika bra att göra ett kejsarsnitt på en gång eftersom att det troligtvis skulle sluta så i alla fall.
För My hade i princip inga egna värkar om man inte masserade henne eller då hon fick kalk men det räckte så kort stund.

Vi fick vänta en stund till innan det blev ledigt på operation och sen tog de lillgumman ifårn oss.

Visst ja jag glömde ju att säga att de röntgade för att kolla hur många valpar det var och då såg de 5 st i magen på henne.

Efter en dryg timme så kom veterinären ut med 2 valpar och sa att den sista låg död i magen på My. Det blev en tik och en hane så sammanlagt så fick My 1 tik och 3 hanar.....

Jag frågade hur valparna mådde och veternären sa att de mådde bra. Men när hpn la dem under värmelampan så blev jag riktigt orolig för de var helt slappa och såg nästan döda ut så jag sa att jag gör som vi fick göra med Mitzys valpar, ruska dem. Ja gör det du sa den gulliga veterinären (ja Magnus sa att hon var snygg.... hahhahhaha och som sagt otroligt trevlig och väldigt lätt att samarbeta med)
När jag hade ruskat dem en liten stund så var det en helt annan fart på dem och tiken blev en riktig huligan....
En ny Isolde med andra ord...

Men det var nu det stora nederlaget kom. Veterinären sa att det inte var jättebra med My. När en hund blir sövd så får de lite vätska i buken men My hade haft mycket vätska och när hon höll på att torka upp det så såg hon att levern såg konstig ut. Eftersom att hon inte var så bra på invärtes organ så hämtade hon en annan veterinär som fick bekräfta att levern var bullig, stor och hade fel färg. Så de tog prover för att kolla men proverna visade ingenting eftersom att de var helt normala.....

Så nu kan vi bara hoppas att My blir sitt vanliga jag igen...

När My hade fått sina två första valpar så var hon helt ointresserad av dem. Hon la inte till sej så att de fick dia och hon ville inte slicka dem eller äta upp efterbörden efter dem så jag blev lite bekymrad över hennes beteende.

När de kom ut med My så var det hjärtskärande att se henne.... Jag är glad att inte Sara var med. Hon älskar ju sina hundar och då är det inte skoj att se dem i dåligt skick. Hon var helt apatisk, tungan hängde ut, det gick inte att få nån kontakt med henne så ja, jag blev orolig hur det skulle gå.

Vi var kvar ett tag så att vi skulle se att allt var ok med My och valparna innan vi fick åka hem.

Vi åkte hem och när vi bara varit hemma en liten stund så kom Sara och lämnade tillbaka mina hundar som åkte och hämtade när Monica var tvungen att åka. Vilka underbara vänner jag har som alltid ställer upp när jag behöver dem.

I alla fall så blev My otroligt glad när Sara kom och sen blev hon en supermamma och låg och slickade på valparna och lät dem dia. Men när vi precis hade kommit så tyckte ju Elektra att det var mysigt med fler puppisar så hon gick dit och började att slicka på valparna och jag lät henne göra det eftersom att det är ju viktigt så att de kan kissa och bajsa. Det är ju tiken som hjälper dem att göra det genom att slicka dem. Men efter bara en liten stund så surnade My till och morrade och sa till Elektra att gå iväg från hennes valpar.

Nu på morgonen så ringde veterinären och frågade hur det var med My och valparna. Jag hade även bett henne att kolla med försäkringsbolaget om man kunde få ut på försäkringen att hon inte ska gå i avel nån mer gång. Jag tycker inte att tikar som inte har några värkar ska avlas vidare på och dessutom så har hon ju nåt fel på levern. Men tyvärr så tyckte inte folksam det. Veterinären höll med mej om att de borde ha tagit det.
Jag passade även på att fråga om vi skulle ge My specialfoder som är anpassat för hundar med leversjukdomar efter att valparna har blivit avvanda och det tyckte hon var en bra idé.
Det vi ska göra är att hålla koll på My om vi ser några andra symptom och ev ta fler prover om nån månad.

Stolta "farmor" kom och hälsade på sina skyddslingar och tyckte såklart att de var hur söta som helst.... :=)

8/3 02.30 36.9
       04.00 hässjar lite
       06.30 fosterblåsan syns, men det händer inte så mycket.....
       07.30 ringer Vännäs djursjukhus och talar med en veterinär som tycker att jag ska ta hål på blåsan och massera My inne i slidan för att försöka få igång värkarbetet.
       08.30 fortfarande inga värkar så jag ringer Vännäs igen som vill att jag ska komma med My så vi åker direkt.

11.45 föddes hane 1 som vägde 165 g (men deras våg var väldigt skum så ta vikterna från Vännäs med en nypa salt... :=) )

12.40 föddes hane 2 som vägde 125 g

ca 17 kom veterinären ut med de två sista efter kejsarsnittet som då vägde:

hanen 120 g

tiken 180 g

Efter nån timme så kunde vi åka hem med hela gänget som då mådde rätt så bra...

Sara kom och hälsade på My såklart när vi kom hem med henne.....

7/3 06.30 37.3
       15.18  36.9
       18.00  36.5
       19.30  36.7
       21.00  36.4
       22.00  36.4
       23.30  36.5

6/3  03.00 37.2
        06.30 37.4
        07.00 bäddar lite
        16.15  37.8
        17.30  37.8, hässjar lite
        19.35  37.6

5/3  09.00  37.2
        11.45   37.6
        17.00   36.9
        22.00   37.4

4/3   36.9

21/2 My fick följa med på lydnadstävlingen idag.

8/1 Idag blev det parning igen.... De satt ihop i 25 min idag och det är sista parningen vi gör för den här gången... Jag brukar ju annars låta dem para sej tills tiken säger ifrån men nu har jag så många valpar hemma att det gör inte så mycket om det inte blir så många Mysanvalpar.....
Så nu är det bara att vänta tills det är dax att göra ultraljud på dag 30..... Spännande...!

7/1 Nu har jag fått ett sms av Monica att det blev parning även idag och de satt ihop 15 min även idag... Så det ska bli spännande att se vad det blir för valpar mellan Figo och Mysan....

6/1 Ja eftersom att jag är en galen människa så kör jag på även med Mysan. Så idag är hon parad med Figo och de satt ihop i 15 min. Den killen vet verkligen hur det ska gå till numera.... :=). Synd att Chippen är så svårflörtad när det gäller mina två tjejer...