Fransk Bulldogg Rasstandard >>>>
 

Fransk Bulldogg tillhör
grupp 9 sällskapshundar
 
Fransk Bulldogg
 
URSPRUNGSLAND/HEMLAND
Frankrike
 
ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Sällskapshund, vakthund
 
FCI-KLASSIFIKATION
Grupp 9, sektion 11
 
BAKGRUND/ÄNDAMÅL
Liksom alla doggar härstammar troligtvis även den franka bulldoggen från molosserhundar från den antika grekiska provinsen Epirus och från det romerska kejsardömet, vilka var förfäder till den engelska bulldoggen, samt från s.k. alanohundar (alanerna var ett medeltida nomadfolk) och från franska doggar och dvärgdoggar.
Den franska bulldoggen av idag är troligtvis resultatet av olika korsningar som gjordes av entusiastiska uppfödare i Paris på 1880-talet.
Vid denna tid hölls den franska bulldoggen främst av dem som skötte ruljangsen i Hallarna. Rasen charmade överklassen och artistvärlden med sitt egenartade utseende och sätt och kom snabbt att bli populär. Den första rasklubben bildades 1880 i Paris.
Den första franska bulldoggen registrerades 1885 och den första rasstandarden fastställdes 1898, samma år som den franska kennelklubben erkände rasen fransk bulldogg. Rasen ställdes ut fr.o.m. 1887. Standarden modifierades 1931-32 samt 1948; den omformulerades 1986 av H.F. REANT och R. TRIQUET (publicerad av FCI 1987) samt därefter än en gång 1994 av Franska Bulldoggklubbens styrelse i samarbete med R. TRIQUET
 
HELHETSINTRYCK
Helhetsintrycket är typiskt för en dvärgdogg. Den franska bulldoggen skall vara liten men kraftigt byggd i förhållande till sin storlek. Den skall vara kompakt med samlade proportioner.
Den skall vara korthårig, ansiktet skall vara kort och trubbigt, öronen skall vara upprättstående och svansen skall vara medfött kort. Den franska bulldoggen skall ge intryck av att vara aktiv och intelligent. Den skall vara välmusklad, ha en kompakt kroppsbyggnad och en kraftig benstomme
 
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR
Rasen skall vara sällskaplig. glad, lekfull, sportig och vaken. Den är speciellt tillgiven mot sina ägare och mot barn
 
HUVUD
Huvudet skall vara mycket kraftigt, brett och kvadratiskt. Huden på huvudet bildar nästan symmetriska rynkor. Den franska bulldoggens huvud karaktäriseras av att käk-nos-partiet är mycket kort, samtidigt som skallpartiet har en bredd som kompenserar vad det har förlorat i längd.
 
Skallparti
Skallen skall vara mycket bred, med nästan flat hjässa och kraftigt välvd panna. Ögonbrynsbågarna skall vara markerade samt skilda åt av en, särskilt vid ögonen, väl utvecklad fåra, som inte får fortsätta upp i pannan
 
Stop
Stopet skall vara kraftigt markerat
 
Nostryffel
Nostryffeln skall vara bred, mycket kort och uppåtsvängd, med väl öppna och jämnstora näsborrar. Näsborrarnas riktning samt den uppåtsvängda nostryffeln måste ändå tillåta en normal andning genom nosen
 
Nosparti
Nospartiet skall vara mycket kort. Det skall vara brett med samlade symmetriska veck, som fortsätter ner på överläpparna.
(Nospartiets längd skall vara ungefär 1/6 av huvudets totala längd.)
 
Läppar
Läpparna skall vara tjocka, en aning lösa och svarta. Underläppen skall framtill möta överläppen så att tänderna och tungan fullständigt döljs. Från sidan sett skall överläppen bilda en nedåt avrundad linje och helt täcka underläppen, men inte så att den kommer att hänga nedanför underkäkslinjen. Tungan får aldrig vara synlig
 
Käkar/tänder
Käkarna skall vara breda, fyrkantiga och kraftiga. Underkäken skall bilda en bred, uppåtsvängd kurva mot överkäken. När munnen är sluten mildras den framskjutande underkäken (underbettet) av överkäkens bågformade ben. Denna bågform är nödvändig för att undvika en alltför framskjuten underkäke.
Underkäkens incisiver får under inga förhållanden vara belägna innanför överkäkens incisiver. De nedre incisiverna skall vara bågformigt placerade i käken. Käkarna får varken vara sneda (i sidled) eller skeva. Incisivtandradens bågform behöver inte vara helt exakt. Huvudsaken är att över- och underläppen förenas så att de täcker tänderna helt
 
Kinder
Kindmuskulaturen skall vara väl utvecklad men inte bullig
 
Ögon
Ögonen skall ha ett alert uttryck. De skall vara placerade lågt, ganska långt från nostryffeln och framför allt långt ifrån öronen.
Ögonen skall vara mörka, tämligen stora, runda och lätt framträdande. När blicken riktas rakt fram får inget spår av vitt synas.
Ögonlocksränderna skall vara svarta
 
Öron
Öronen skall vara medelstora och breda vid basen med avrundade spetsar (fladdermusöron). De skall vara högt men inte alltför tätt placerade och burna upprätt. Öronen skall vara framåtriktade. Huden på öronen skall vara tunn och mjuk
 
HALS
Halsen skall vara kort, lätt välvd och utan överflödigt halsskinn
 
KROPP

Överlinje: Överlinjen skall vara gradvis uppåtstigande. Den skall nå sin högsta punkt över ländpartiet, varefter den skall slutta brant mot svansen. Denna form, som är mycket önskvärd, medför ett kort ländparti.
 
Rygg
Ryggen skall vara bred och muskulös
 
Ländparti
Ländpartiet skall vara kort och brett
 
Kors
Korset skall vara sluttande
 
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara cylindrisk och djup
 
Revbenen
Revbenen skall vara tunnformigt rundade
 
Bringa
Bringan skall vara mycket bred
 
Underlinje
Buk och flanker skall vara uppdragna utan att vara vinthundslika
 
Svans
Svansen skall vara kort, lågt ansatt och skall bäras tätt mot bakdelen. Den skall vara tjock vid roten och skall vara skruvad eller med medfödd svansknyck samt skall smalna av mot spetsen.
Även i rörelse skall svansen bäras under rygglinjen. Tillåtet, men inte önskvärt, är en relativt lång, skruvad och avsmalnande svans (som dock inte får nå nedanför hasleden)
 
EXTREMITETER

FRAMSTÄLL
Frambenen skall vara parallella sedda såväl från sidan som framifrån
 
Skulderblad
Skulderpartiet skall vara kort och kraftigt med fast och väl framträdande muskulatur
 
Överarm
Överarmen skall vara kort
 
Armbåge
Armbågarna skall sluta väl an mot kroppen
 
Underarm
Underarmarna skall vara korta, stå väl åtskilda samt vara raka och muskulösa
 
Handlov
Handloven skall vara fast och kort
 
Mellanhand
Mellanhanden skall vara fast och kort
 
Tassar
Framtassarna skall vara runda, små, typ s.k. kattfot. De skall stå stadigt på marken och vara lätt utåtvridna. Tårna skall vara mycket kompakta med korta kraftiga och väl särade klor.
Trampdynorna skall vara hårda, tjocka och svarta. Hos tigrerade hundar bör klorna vara svarta. Hos skäckar och hos fawnfärgade hundar föredras mörka klor, men ljusa klor är tillåtet
 
BAKSTÄLL
Bakbenen skall vara kraftiga och muskulösa och något längre än frambenen, vilket gör att länden kommer att ligga högre än manken. Benen skall vara parallella sedda såväl från sidan som bakifrån
 
Lår
Låren skall vara muskulösa och fasta, men inte alltför rundade
 
Has
Hasleden skall vara tämligen lågt ansatt. Den skall inte vara alltför vinklad, men definitivt inte heller alltför rak
 
Mellanfot
Has och mellanfot skall vara starka och korta
 
Tassar
Baktassarna skall vara mycket kompakta
 
RÖRELSER
Rörelserna skall vara fria. Fram- och bakbenen skall röra sig parallellt med kroppens mittlinje
 
PÄLS

Pälsstruktur
Pälsen skall vara kort, tätt åtliggande, mjuk och glänsande
 
Färg
- enhetligt fawn eller tigrerad pälsfärg, med eller utan begränsade vita fläckar
- vit pälsfärg, med eller utan medelstora till stora fawnfärgade eller tigrerade fläckar.
Alla nyanser av fawn är tillåtna, från ljust beige till rött.
Hos vita hundar, vilka är av utmärkt kvalitet, och som har mycket mörka ögon, svart nostryffel och svarta ögonlockskanter, kan viss avpigmentering i ansiktet undantagsvis tolereras
 
STORLEK/VIKT
Vikten skall inte understiga 8 kg och inte överstiga 14 kg. Hos en hund i god kondition är storleken i proportion till vikten
 
FEL

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- Hundar som har knipta näsborrar och som har överansträngd andning
- Läppar som inte framtill sluter an mot varandra
- Ljusa ögon
- Alltför rikligt halsskinn
- Lösa armbågar
- Hasor som är för raka eller felställda framåt.
- För högt buren, för lång eller onormalt kort svans
- Små färgprickar i vit pälsfärg (s.k. ticking)
- För lång päls
- Dåligt pigment på läpparna
- Felaktigt rörelsemönster
 
ALLVARLIGA FEL

- När incisiver syns när munnen är stängd
- När tungan syns när munnen är stängd
- Stela frambensrörelser
- Pigmentlösa fläckar i ansiktet.
- Över- eller undervikt
 
DISKVALIFICERANDE FEL

- Olikfärgade ögon
- Nostryffel med annan färg än svart
- Kluven läpp
- Hundar hos vilka de nedre incisiverna är placerade innanför de övre incisiverna
- Hundar hos vilka hörntänderna är ständigt synliga när munnen är stängd
- Öron som ej bärs upprättstående
- Kuperade öron, svans eller borttagna sporrar
- Sporrar på bakbenen
- Päls som till färgen är svart och röd, musgrå eller brun.
- Medfödd svanslöshet
 
TESTIKLAR
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
FCI nr 101