Det är alltså Maries råd som står här men jag instämmer i dem men har inte gått de kurser som hon har gått! :=)

NEDAN FÖLJER NÅGRA RÅD TILL DIG OCH DIN NYA FAMILJEMEDLEM:

Du har nu fått hem en liten vän som precis blivit skild från sin mamma, sina syskon och sin invanda miljö. Detta innebär ett stort ansvar för dig, du är till att börja med allt som valpen har att förlita sig på. Valpen ska inte lämnas ensam i början. Detta är något man successivt behöver träna den i. Denna träning kan dock börja så smått redan då valpen blivit hemmastadd så man inte plötsligt, då semestern är slut, lämnar den 3 timmar på en gång. En vuxen hund bör inte lämnas mer än 4-6 timmar i sträck ensam mer än undantagsvis.

Stor grund läggs vid att redan från början vänja valpen att ligga själv då och då- korta stunder i något rum. 

Rumsrenhet:

För en liten valp är detta en mognadsprocess, den kan inte kontrollera sin blåsa som åttaveckors valp, det kan ta upp till sex månader utan att vara något konstigt. Det är absolut förkastligt att skälla på sin hund om den misslyckas, detta kan leda till att valpen förlorar förtroendet för dig. Passa istället valpen noga och så fort den har sovit, ätit eller lekt så tas den ut till samma plats utomhus (detta gör att den snart känner igen sig och tryggt kan utföra sina behov). Beröm sedan lite försiktigt då den gör rätt. Med passning och en stor golvmopp så blir din valp rumsren så småningom.

Sömn:

Valpar är som människobebisar, de sover mycket (naturligtvis väldigt individuellt). Vissa valpar kan ha svårt att komma till ro, allra helst i en stor och ”stojig” familj, då kan det vara bra att stänga in den i ett separat rum för att den ska ha möjlighet att slappna av.

Annars är det tryggast för valpen (och även den vuxna hunden) att få vara med sin familj så mycket som möjligt. En hund mår inte bra av att avskärmas från övriga familjen för mycket. Kanske går det att ordna egna liggplatser åt valpen i flera olika rum, om man inte vill ha den i möblerna.  

Barn och valpen:

Det är min fasta övertygelse att barn och hund hör ihop, men det är vi vuxna som måste sätta gränserna. Om hunden går undan och inte orkar leka mer/eller är osäker, så är det upp till oss som vuxna att snappa upp detta och ta bort/säga åt barnet (som inte alltid förstår signalerna). Likaså är det upp till oss att sätta gränsen för ”springlek”, som annars kan sluta hårdhänt om valpen blir för uppspelt.

Cardigan är ju en hasbitare, vilket är en teknik som åtminstone mina hundar utövade på springande barn då de var unga, vilket inte alltid var speciellt populärt. Valpar har också vassa tänder (som vi alla vet) och det gäller att lära barnet att ge valpen något annat att bita i än händerna. 

Kloklippning/daglig genomgång:

Vänj valpen redan från början att bli hanterad av dig, gärna på ett bord. Ta en liten stund varje dag då du går igenom valpen. Titta i öronen, munnen, under svansen, ta i den och gå igenom hela kroppen och ta mycket i tassarna. Ge mycket godis i samband med detta så din hund förknippar det här med något positivt.

Jag har klippt valpklorna en gång i veckan, de växer fortare på dessa små. Det är jätteviktigt att detta görs ofta på den lilla hunden så den vänjer sig.

Sätt dig på huk och ta hunden mellan dina ben (”ryggsäck”). Lägg en godis en bit framför som hunden ser och som den får när den varit duktig.

Om hunden är motsträvig och sprattlar mycket kan man i början nöja sig med att den ska sitta helt stilla innan den får godisen, klippa en klo, sedan godis osv. sedan öka kraven vart efter. Gör detta ofta, ofta och avbryt endast övningen då hunden sitter helt lugnt mellan dina ben.

Viktigt att du själv är lugn och inte gör så stor affär av att hunden sprattlar, sitt bara lugnt och håll fast valpen lite om det behövs men släpp när den slappnar av.

 Tänk också på att titta på trampdynorna då och då, dessa kan helst vintertid bli torra och spricka, vilket är mycket smärtsamt. Om du bor där man saltar gångbanor så tänk på att duscha av tassarna varje gång ni varit ute. Om trampdynorna skulle bli torra så smörj med tassalva (det finns en uppsjö i handeln).  Försvarets hudsalva går också bra och är billigare (männen i familjen brukar veta precis, det är den man också kan steka i vid krigstid ”fniss”

Motion:

Motion i egentlig mening bör inte förekomma förrän valpen börjar närma sig vuxen ålder. När valpen är liten är det minipromenader och fri lek i omväxlande terräng som gäller. Gärna lek med andra hundar i samma storlek eller stora hundar under uppsikt. Promenaderna utökas sedan successivt vartefter valpen växer.
HA VALPEN LÖS SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT
(den ska vara mer lös än i koppel, koppelträning bör ske korta stunder under positiva omständigheter). Det hör till en hunds livskvalitet att varje dag få rasa runt lös.

 Miljöträning/uppfostran/dressyr:

Det är jätteviktigt att valpen så snabbt som möjligt tränas i olika miljöer och med olika situationer.

Den har sin största socialiseringsperiod de första veckorna när den kommer hem. Så ta med valpen på så många ställen du kan.

 Det är bra om man redan då hunden är liten (innan 4-5 mån.) har prövat att åka kommunala färdmedel, gått i stan med all trafik och buller, hälsat på djur på lantgården mm.mm.

Cardiganen kan under unghundsperioden bli extra vaktig, skällig, blyg för vissa folk osv. Detta ligger i vallhundens nedärvda natur och är inget att göra för stor affär av. Om man miljötränat innan denna ålder sätter in kommer det att bli lättare under denna tid.

Min erfarenhet är dock att detta lägger sig då hunden blir äldre och får mer erfarenhet.

Visar unghunden rädslereaktioner gör man inte så stor affär av det utan går t.ex. lugnt fram till soptunnan den är rädd för och låter hunden komma fram i sin takt.

Är den mycket stressad är det bättre att gå därifrån och träna på det den är rädd för vid något tillfälle då den är mer avslappnad.

De allra viktigaste övningarna, i mina ögon, att göra med sin valp är s.k. ”kontaktövningar” och ”avslappningsövningar”.

Att aktivt träna kontaktövningar är jättebra.

Håll en godis i handen nära ditt ansikte i början och när valpen tittar på dig får den beröm och godis. Öka sedan svårigheten med att valpen måste titta på dig längre och längre stunder innan den får gott.

Öka även avståndet på godisen så du håller den i utsträckt arm och valpen tittar på dig ändå.

Kom ihåg att valpen från början inte vet vad som är rätt eller fel, och backa hellre i inlärningen än att tro att valpen trilskas.

En cardigan vill oftast vara till lags.

Naturligtvis behöver man sätta tydliga gränser i vad som är tillåtet och inte. Valpen måste lära sig att ta ett ”nej” (det är inget den föds med att förstå!).

Förbudsövning (nej-övn.): Lägg en godis på golvet och när valpen är på väg att ta den så säg bestämt ”NEJ”, sedan ger du valpen en annan godis från din hand. Den godisen som ligger på golvet framför ska valpen ALDRIG få (den är ju ”förbjuden”…). Detta gör att valpen kommer att förknippa ditt nej med att okej, jag får inte det där men något ännu godare- bättre.

I förlängningen kan det vara att du ute säger NEJ om hunden tex. Jagar hästar och då är det jätteviktigt i början att ge beröm, godis, lek, kel el. annat roligt då hunden gör som du säger. Viktigt är att inte tjata med ordet NEJ utan att det befästs med att när matte/husse säger nej så får jag något gott, roligt istället.

Tillåtelseövning (”varsågod”): Lägg en godis på golvet, håll i halsbandet och när hunden tittar på dig säger du varsågod. Säg inget (och absolut INTE nej om valpen drar i kopplet och vill fram till godisen, eller snurrar och beter sig- för då blir det ju en NEJ-övning i stället) utan vänta bara in valpen så att den tittar på dig då säger du varsågod och den får ta godisen.

Lika görs vid måltid innan den får sin mat. Innan den går ut genom dörren, innan den hoppar ur bilen osv.

Att lära sin valp sitt namn: Säg valpens namn med positiv röst och ge genast en godis. Sen upprepar man det många gånger i många olika miljöer och på så sätt kommer den förknippa sitt namn med något positivt. Försök att inte använda valpens/hundens namn i negativa sammanhang, det ska vara något positivt.

Inkallning: Jätteviktigt kommando att kunna så lägg ner jättemycket krut här… Om ni bara vill lära er hund ett enda kommando (vilket jag i och för sig inte tror) så är detta absolut det kommando den då ska kunna.

Ladda med jättesmaskigt godis (köttbullar, leverpastej, blodpudding, oxfilé…) och skär i små, små bitar fem högar med tio godisbitar i varje. Sen tar du första högen, går in i tex. Köket med valpen och så säger du ditt kommando ”hit”, ”kom”, ”här” eller vilket du vill använda och ger direkt en godisbit. Sen upprepar du det tio gånger i köket, går sedan till ett annat rum och upprepar proceduren för att till sist gå ut och göra samma sak. Ev. behöver du ha valpen i koppel. Detta för att befästa ordet.

Sedan tränar du i koppel, långlina i början så att valpen lyckas varje gång.

Öka sedan avståndet och miljöer, tänk på att backa i inlärningsnivå om ni är på nya ställen.

Det jag sist men inte minst kommer ta upp är avstressningsövning/avslappningsövning.

 Ryggsäck:

Att ta hunden i ”ryggsäck” gör man när man önskar att den ska vara passiv, alltså varva ner, relaxa, slappna av, stressa av…

Kan behövas i massa olika situationer, tex. Valpen leker med en annan hund och ”går i spinn”, leken blir häftigare och häftigare, man är i staden för att miljöträna och valpen blir upp i varv av alla intryck, lek i trädgården med husets barn vilket är kul men efter ett tag kan tendera att bli lite för hårdhänt (vilket ju naturligtvis inte är av elakhet från valpens sida utan för att dom hetsar upp sig i sin iver).

Gör så här, sätt dig på huk (och kan du inte det så ta upp valpen i famnen- vilket också går men kan vara bökigt om hunden tex är blöt eller smutsig)

Sätt valpen/hunden mellan dina ben så du blir som en ”ryggsäck” på hunden. Hundens huvud ska vara framåt så den ser. Håll fast hunden, vänligt men bestämt, utan att säga något och när den slappnar av klappar du på bröstet och smeker.

Låt den sitta så här tills den är alldeles lugn vilket är jätteolika på olika individer, ha tålamod. Det kommer ta kortare och kortare stunder för hunden att slappna av. Sen är det ju faktiskt rätt mysigt att ha en lite uppspelt levnadsglad valp sådär nära, även om den hellre fortsätter med det den gjorde.

Det jag generellt kan säga är att jag tror att vi lite till mans är dåliga på detta. Vi låter valpen leka lite för länge, dom är så uppe i varv så dom känner inte att dom är trötta (känns det igen, ni som har barn eller småsyskon?)

Det kan ibland röra sig om lek på 5-10min. för att valpen ska bli så trött. Kör hellre en ”ryggsäck” ett tag så kan dom ju få leka en stund till,  om inte valpen då somnar i din närhet när den väl slappnar av…

Avsluta dock aktiva övningar med ryggsäck varje gång.

Om inlärning lite allmänt:

Tänk på att göra detta med positiv förstärkning. Det är bättre att berömma när valpen gör rätt än att fya när den gör fel.

Kom ihåg att ingen valp är född med att kunna alla våra kommandon. Dom föds inte med att kunna nej, hit, sitt osv. Dom vet inte ens vad dom heter i början…

Låt hellre hunden klura ut själv vad du vill, tex. du vill att hunden ska putta med nosen på en pinne du håller fram, då kan du passivt vänta med pinnen framsträckt och när hunden nuddar med nosen på pinnen så får den beröm. Den kommer nästa gång ta med nosen snabbare på pinnen.

Ladda med mycket tålamod och godis och en jätteportion med fantasi så kan du nå vart du vill med din hund.

Glöm inte att LEKA med din hund, var påhittig och intressant på tex. promenaden så kommer den hellre vara med dig än springa bort till grannen när de har grillparty…

Jamen ligg och sitt och stå och allt det då, har hon inte glömt det vår uppfödare? Nej hon har inte det. Gå kurs och ha kul- det lär ni er på vägen.

 Vaccinationer:

 Din valp har fått första sprutorna vid 8 veckors ålder mot parvo. Du ska sedan låta vaccinera den vid 12 veckors ålder, då mot parvo, valpsjuka och HCC och vid ett års ålder (samma sprutor). Sedan vaccinerar man varje år mot parvo och vartannat år mot valpsjuka/HCC. (Lite olika beroende på vilket vaccin som används). Fråga din veterinär.

 Avmaskning:

 Valparna har vid 2 v., 4 v., 6 v. Och 8 v. ålder avmaskats mot spolmask med preparatet Banminth. Du kan lämpligtvis avmaska någon vecka innan vaccinering. Gärna med Axilur som tar fler masksorter. Sedan avmaskar jag 2ggr./år. Vilket enligt veterinärexpertis inte alls behövs- där gör ni som ni själva tycker.

 Normal temp:

 38-38.5 grader. Både över och undertemp är tecken på sjukdom och bör föranleda veterinärkontakt. Det är bra att under några dagar, då hunden är frisk, tempa den morgon och kväll för att på så sätt få reda på just din hunds normaltemp.

.

 Ögonlysning:

Inom rasen finns en ärftlig ögonsjukdom- PRA (progressiv retinal atrofi) = förtvining av ögats näthinna. Genom medveten avel har denna sjukdom dock eliminerats kraftigt (man har inte haft några fall i Sverige av sjukdomen på många år). Nu har också Cambridge-universitetet definierat den muterade gen som bär anlaget till sjukdomen hos Cardigan och de har utvecklat ett DNA-test, som ur ett blodprov diagnostiserar anlagsbärare. Då vår kennel bara avlar på fria hundar- alltså hundar som genomgått DNA-test eller är efter DNA- fria linjer så innebär detta att deras avkommor också är fria. Vid ca 1 ½-2 års ålder brukar man också låta ögonlysa sin hund, detta för att hitta ev. katarakt (detta är dock inget problem i rasen utan görs för säkerhets skull). Givetvis görs detta även innan ev. parning. Vi skulle inte avla på någon hund som hade avvikelser i ögonlysningen. Vill ni så kan ni få se papper på hundarna i kenneln.

 Övrigt:

 En liten varning; tänk på att valpar gärna gnager på sladdar och elektriska saker så ha koll på detta vilket annars lätt kan bli livsfarligt! (vår äldsta tik Tula hade detta som sin största hobby då hon var valp).

Tänk också på att det är lätt att trampa valpen som gärna finns runt benen hela tiden, så ha inte träskor på er, det kan lätt krossa en liten valptass…

Kom också ihåg att det är livsfarligt för valpen/hunden att bli lämnad i bilen en varm sommardag (gradantalet går snabbt upp till 80). Jag har på en utställning varit med och slagit in rutan på en bil, men försent, hunden dog senare.

 MATLISTA

Det är en djungel av foder på marknaden och var och en blir salig på sin tro.

Det är naturligtvis upp till var och en vilket foder man vill ge. Generellt kan man säga att jättebilliga foder i matbutiken inte innehåller samma högkvalitativa råvaror som de dyrare fodren. Ofta får man ge mer mat för samma näringsinnehåll och de billiga fodren går igenom tarmen utan samma upptag vilket gör att de ofta bajsar mer.

 Tänk dock på att många cardigans har problem med att de lätt blir för tjocka och på att om du byter foder, gör det försiktigt genom att blanda det nya med det gamla under några dagar innan du går över helt på det nya.

Så här har jag utfodrat de små. Försök följa detta åtminstone tills valpen vant sig vid sin nya miljö.

Kl. 07.00- 08.00- 1-1½ dl uppblött torrfoder (det behöver ligga i blöt några timmar, går att göra kvällen innan) + en ”skvätt A-fil”

Kl. 12.00- ½-1  dl uppblött torrfoder

Kl. 17.00- 1-1½ dl uppblött torrfoder

Kl. 21.00- 22.00- ½-1 dl uppblött torrfoder + en skvätt A-fil

Detta är ungefärliga mängder och du måste se till just din hund hur mycket den behöver.

Då valpen blir ca 3-4 mån. går man ner till 3 mål/dag (ge då mer mål 1 och mål 3) och sedan vid ca 6 mån. får hunden endast 2 mål.

Märker du tidigare att valpen inte äter upp allt så minska redan då ner ett mål. Bästa kollen på att valpen inte får för lite/för mycket är att kolla hullet.

Jag är av den uppfattningen att de ska ha juniorfoder tills de är ett år och sedan kan man gå över till vuxenfoder.

Tänk på att inte motionera din hund en halvtimme innan och en halvtimme efter måltid pga. risken för magsäcksomvridning. Det är okej att ta ut valpen för att bajsa men busa inte så mycket då utan ut och bajsa och in igen.

Friskt vatten ska finnas tillgängligt hela tiden.

Hundben:

Tänk på att även ge valpen/den vuxna hunden tuggben ofta, ofta, för att främja en god munstatus.

Vissa hundar tål inte märgben (diarré eller förstoppning) och då bör dessa inte ges. Undvik också ben på F. (fiskben, fläsk, fågel, får)

Direkt olämplig mat:

Hundar ska inte äta choklad som kan ge förgiftningssymtom detta gäller också hundchoklad. De ska heller inte äta äpple eller lök (ingen löksort)

Ge hellre en stor morot som han/hon kan gnaga på.

Salt, kryddad och rökt mat är inte hundmat ej heller rå fisk, rå äggvita, potatisskal (är för hårdsmält). Grönmögelost ska heller inte ges.

Xylitol som finns bla. i tuggummi och i vissa halstabletter är jättegiftigt för hund, dödande om det vill sig illa, annars kan det ge leversvikt och organsvikt.

Hundgodis:

Ska man ge hunden godis så är det ju viktigt att den får något som just den tycker om. Hunden ska ju inte bli mätt på godis utan detta ges i träningssyfte (eller naturligtvis om man någon gång myser, om man nu vill det.). Bra godis enligt mig är torkad blodpudding, torkade levergodisar, köttbullar (lite kladdigare i fickan bara). Frollic gillar jag att ge trots att många tycker det är för salt.

Det blir lagom stora bitar och kladdar inte. På min hemsida under rubriken ”övrigt” har jag recept på hundgodis att göra själv.

 HÄR FÖLJER NÅGRA BOKTIPS SOM JAG TYCKER ATT NI KAN LÄSA OM NI INTE REDAN GJORT DET:

 Jag kan rekommendera en bok som heter ”Från valp till vuxen hund” av Åsa Ahlbom. Den tar upp alla de ”problem” som kan uppstå och hur du på ett bra sätt kan träna bort dessa. Den är skriven på ett mycket pedagogiskt, varmt och kärleksfullt sätt.

 Memea Mohlin skriver också på ett lättfattligt sätt om hundars språk och kommunikation. Jag har läst några av hennes böcker med stort intresse. Några är ”Innan det smäller”, ”se vad jag säger”, och ” lydnadsboken klass 1, 2,3 och elit”. Jag vet att hon också har skrivit någon bok om agility och en rätt ny bok som jag tror heter aktivitetsboken,  mfl.

 En annan stor profil i hundvärlden är ju Anders Hallgren. Han har skrivit ett antal böcker, de jag har läst är skrivna med värme och framförallt humor. Han har ofta med verklighetsbaserade exempel i det han skriver. Här följer några exempel: ”Hundens gyllene regler”, ”Lyckliga lydiga hundar”, ”problemhund- hundproblem” (intressant att läsa även om man inte har en problemhund).

 Jag tycker också väldigt mycket om Eva Bodfälts ”kontaktkontraktet” som visar en väldigt fin syn på djuret hund.

Sen har jag varit på kurs med Turid Ruugas som är min stora idol. Hon har skrivit ”hundars språk och signaler” Den handlar om hundars oerhörda förmåga att genom sina signaler lugna och prata med varandra och oss. Boken innehåller många illustrerande bilder.

Listan kan göras hur lång som helst, det är bara att sätta igång och läsa…

 Lite aktiveringstips för er att roa er med:

Se dock till att inte aktivera valpen för mycket
det ska vara roligt och mycket vila.

SIST, MEN ABSOLUT VIKTIGAST, HÖR AV ER OM NI HAR NÅGRA FUNDERINGAR ELLER BARA VILL PRATA LITE (MAN FÅR RINGA OCH BEKLAGA SIG OCKSÅ, JAG KAN KANSKE KOMMA MED LITE GLADA TILLROP).

JAG BLIR JÄTTEGLAD OM NI VILL HÅLLA KONTAKTEN MED MIG I MED OCH MOTGÅNGAR.