Fox och Chaos på en inoff utställning med Yvonne Brink som domare

20/7 Idag så har vi faktiskt firat lite i familjen. Vi tyckte att vi behövde nåt skoj efter alla turer som har varit fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan. Vi hade vår bröllopsdag för någon vecka sen mitt i höskörden så vi bestämde då att vi skulle gå ut och käka med Linn och Thomas sen då allt hade blivit lite lugnare. Efter gårdagens glädjebesked om vår älskade Mitzy, så tyckte vi att idag passade det superbra eftersom att både jag och Linn dessutom hade namnsdag idag på Margaretha dagen. Så jag gjorde en gräddtårta och sen åkte vi ner till Turistgården här i Köpmanholmen som även är ett jättefint vandrarhem och käkade deras grillbuffé som var supergod. När vi kom ner så kom jag ihåg att tårtan stod kvar på bordet och självklart hade vovvarna haft lite party dem också! Men det var inte så stor bit kvar så det gjorde absolut ingenting! Turkos mår mycket bättre och käkar bra för att vara honom. Med facit i hand så kan man inte alltid säga vem som ska bli stor eller liten då de är vuxna. Ta Pyttis tex. som var så liten då hon var valp, för hon är ju rätt ordinär idag. Men Bee-Kini ska vi väl inte orda om... *flin* Skämt åsido så är hon inte så väldigt liten i kroppen utan det är mer huvudet som är så litet och klent. Ska bli kul att se hur hon ser ut om ett år eller så. Tur för henne att vi inte har så många att ställa ut så att hon får åka på fler utställningar! *skratt* Jag ser ingen mening med att betala för att ställa Pyttan och Mitzy i chkl. Utan om de ska på någon mer utställning så är det i så fall i avelsklass. Annars så har dagen varit väldigt lugn och fin för allihopa.... Turkos mumsar i sej sin Björcks blandning så nu hoppas vi att han ökar på han också. Idag har jag tecknat valpkullförsäkringen på valparna hos Folksam.

19/7 Natten har varit ganska lugn för turkos. Han har inte ätit så jättemycket men bajat ordentligt. Det såg lite märkligt ut och var mer som ett klet.... Vi ska ju in med Mitzy idag för nya prover så då tar vi med hela trojkan så får de kolla på honom också. Sen var han ganska uttorkad så är han inte bättre så får de vätska upp honom också. Men magen är inte alls lika spänd på honom nu så jag hoppas att det kommer att bli bättre. Nu på em ska veterinären Bosse ringa och tala om provsvaren så nu håller vi tummarna. Jag ringde och talade in ett meddelande på telefonsvararen i Vännäs om att jag gärna ville tala lite med Lisa. Efter en liten stund så ringde Lisa upp. Sånt kan man verkligen kalla service! Stor eloge till Vännäs veterinärstation! I alla fall så försökte hon förklara för mej att ANA provet visade negativt (alltså FRISK!!!!) så det var ju hur skönt som helst! Sen var det ett annat prov som hette något konstigt där man mäter återbildningen av blodceller tror jag att det var. Det var inte helt bra, men inte helt dåligt heller så de på labbet i Uppsala trodde att det var så att Mitzy inte hade åter hämtat sej efter allt hon hade varit med om. Så vi ska ta ett nytt blodprov om några veckor och då hoppas vi att allt ser ännu bättre ut. Jag har lagt in provsvaren i tabellen här nedanför. Idag var jag ute och hängde tvätt då jag hörde telefon ringa, så jag skyndade mej in eftersom att jag väntade på att Bosse skulle ringa. Bosse här i Övik har också varit guld värd, men tyvärr så åker han snart norrut. *djup suck* Mycket riktigt så var det Bosse och när vi hade talat klart så skyndade jag mej ut eftersom att Mitzy var kvar själv ute. Så jag gick ut och ropade på Mitzy, men ingen hund någonstans.... *djup suck* Men då kollade jag ordentligt och vem har hoppat in genom bilrutan och sitter som en drottning på förarsätet? Japp! Där satt Mippan som om ingenting hade hänt utan hon ville bara att allt ska vara som vanligt! Gullegull Mitzy! Vilma fick agera lite reservmamma åt några valpar och det skötte hon med bravur!

18/7 Jahapp då var det dax igen... Nog blir man härdad så att det räcker till med den här kullen... *suckar djupt* Idag så åt "turkos" bara bra men helt plötsligt så ser jag då han ska få ett mål med välling att han är helt slö. Då jag kollade honom mer noggrant så är han väldigt uttorkad. Jag ringde min veterinärkompis direkt och fick komma dit för att vätska upp honom. Han hade väldigt ont i magen och liksom kramper. Men efter en stund så blev det lite bättre så nu blir det nya nattskift för att försöka få ordning på lilla gubben! Ett stort TACK till Lena med familj för de fina, gulliga och omtänksamma presenterna som inte hade kunnat komma vid en lägligare tidpunkt! Åter till turkos så har vi nu slutat att ge honom köpt välling utan nu får han hemmagjord Björcks blandning för att se om magen trivs bättre med den.

17/7 Nu mår alla valparna jättebra och älskar att få kleta på med köttfärsen! ;) Nu har vi provat att dra ner lite på att ge dem på natten så nu får de bara ca kl 24, 03 och sen på morgonen ca kl 06. Nu väcker vi dem inte utan de får vakna själv av att de är hungriga. Så det är därför som de inte har ökat så mycket från i går kväll tills nu på morgonen. Men huvudsaken är att de mår bra och att de är pigga och glada och det är dem verkligen. Valpköparna har även börjat komma på vad de ska heta så det är skoj. Det är 3 valpar som är odöpta men så fort de har kommit på vad de ska heta så reggar jag valparna. Mitzy mår nu så bra att då jag ger valparna köttfärsblandningen så sitter hon och tigger! Tänk att man skulle bli glad över att hon tigger! ;) Leffe skjutsade ut Linn till Gullvik i morse och då fick Mippan följa med. Hon mumsade glatt Frolic under åkturen tills de körde in på vår gård då vände hon helt sonika bara bort huvudet! Rackarns Mitzy!

16/7 Nu har valparna fått mer köttfärsblandning. De blir alldeles tossiga av glädje då de känner lukten av köttfärs. ;) Så nu tror jag att de kommer att få en annan mättnadskänsla än med bara välling. Mitzy är otroligt snäll och accepterar (under viss protest!) att hon inte får vara hos valparna hela tiden. Men ibland så försöker hon överlista oss och då när hon känner på sej att snart är tiden ute för den här gången i valplådan så kryper hon under sängen och lägger sej och hoppas att vi ska glömma bort att hon är där! Gulligumman! Synd för henne att vi är vana att tänka ur tollarnas perspektiv!

15/7 Valparna mår bra, det är bara lilla turkos som inte ökar så mycket, men han verkar ändå må bra. Så jag hoppas att han kommer att öka mer då vi börjar att ge dem köttfärs med äggula. Leffe tog med sej Mippan upp i sovrummet efter hans nattpass, så nu är det lugnt och fridfullt här nere då inte Mitzy står och vill in till valparna hela tiden. ;) Lilla gumman våran, men nu tycker jag att man ser stor skillnad på henne då det gäller humöret. Nu blir hon riktigt glad då hon känner för det, så det känns otroligt skönt att vår "gamla" Mippan är tillbaka! Valparna blev överlyckliga över att få smaka riktig mat! De smaskade och mumsade som aldrig förr då de fick köttfärsblandningen! Tack snälla rara Sonja och Leif för att ni passade valparna då vi hade barnridningen. Alla valparna har öppnat ögonen mer eller mindre just nu. Så nu blir det nog full fart på dem....

14/7 I natt hade vi delat upp skiften mellan Linn, Leffe och jag, så vi hoppas att det ska gå bra... Idag så har jag tagit bort stygnen på Mitzy och såret såg jättefint ut i alla fall. Inte ett dugg inflammerat utan torrt och fint. Mitzy mår mycket bättre nu. Det är väl antagligen en blandning mellan att det har blivit svalare och att medicinen hjälper. Så det känns otroligt skönt. Igår kväll så kom en kusin och hennes karl och hälsade på och då blev Mitzy jätteglad och klev upp och hälsade och viftade på svansen. Likadant så Sonja, Susanne och Emma kom. Då blev hon också superglad så vi hoppas att vår gamla Mippan nu är på väg tillbaka. Leffe skjutsade iväg Linn till Gullvik och då fick Mippan följa med i bilen. Då satt hon som en drottning i framsätet och käkade "praliner" (dvs Frolic!) men då hon kom hem igen så ville hon inte äta något igen. Hon får inte vara i valplådan så mycket nu eftersom att vi inte har kommit på något sätt att stänga ute de små röda ligisterna från spenarna! Vi har provat alla möjliga varianter men allt försvinner ner efter ett tag. Men Susanne kom på en strålande idé idag att ta en regnoverall! Så nu har jag beställt en från Teba som jag hoppas kommer i morgon så att hon får bli lugn och ligga hos sina småttingar så mycket hon vill! Stackars Mitzy blir ju väldigt orolig då hon inte får ligga hos sina små, men som läget är nu med den medicin hon får så vågar man ju inte chansa....

13/7 Idag så ska Susanne och Sonja komma och hjälpa mej med valparna. Tack snälla ni! Otroligt att veta att man har såna vänner som ställer upp utan att man ens behöver fråga! Nu har Susanne och Sonja hjälpt mej att fixa till så att inte valparna kommer åt att dia Mitzy! Tack snälla rara ni! Vad gjorde jag utan er? Nu har jag talat med både Lisa och Bosse om prover och provsvar. Det var inte Addisons i alla fall eftersom att natrium-kalium provet inte visade på det. Gallsyreprovet var också bra, så det var ju skönt. Det vi nu väntar på är ANA provet och om inte det visar något så ska vi även ta ett prov på sköldkörteln och se om det visar nåt. Det vi har bestämt i dagsläget är att vi väntar som sagt med att ta prov på sköldkörteln men sen får vi väl fortsätta att testa vad det kan vara. Nu har vi som sagt packat in Mitzys spenar så nu har hon börjat få Baytril och i morgon ska jag beställa tid för en ny urinodling i nästa vecka, så att det inte blir bortglömt. Då tar vi även nya blodprover och hoppas att de då är bättre än i dag!

Susanne och Sonja försöker komma fram till bästa resultat hur man ska klä på Mitzy!
Sista finslipningen!	Här äter Mitzy "Susanne special"!

12/7 Första provtagningen var kl 08.10 och innan vi åkte in så tempade vi Mippan och nu hade hon bara 38.4. Det kom en sköterska och skulle ta prover men jag stod på mej att jag ville ha Bosse och då gick de och hämtade honom! Skulle tro att jag är känd som en som inte är så trevlig eftersom att jag har så mycket åsikter! Men det får de gärna tycka bara Mippan får bra vård. Skillnaden mot Vännäs är himmelsvid eftersom att där behöver man aldrig lägga sej i för där håller dem koll och tar kontakt med andra om de inte vet för att få reda på saker och ting. I Övik så är det enligt min mening bara Bosse som är på det sättet. Bosse sa själv att han självklart skulle faxa upp resultaten till Lisa efter att de var klara och det känns bra att de samarbetar. Men då vi var på väg hem så ringde Lisa och sa att nu trodde hon kanske att hon visste vad det var med Mippan! De hade nämligen hittat en elakartad bakterie i urinen som är väldigt ovanlig på hund men mer vanlig på kor. Så Lisa faxade den informationen till Övik och nu ska vi försöka sina av Mitzy så att hon inte får juverinflammation och sen ge henne den nya medicinen som heter Baytril 150 mg. Bosse ringde om provsvaren på kvällen och de var som följande:

Bosse och jag kom överens att om inte något speciellt händer så ska vi tillbaka till veckan för att kolla Mitzys värden igen. Eftersom att hon inte har ätit nästan någonting idag så kan det ju bli så att vi får åka in och vätska upp henne och i så fall så tas det ett nytt prov på henne då. Allmäntillståndet är att blicken är klarare men hon är så otroligt slö och loj och nu dricker hon inte ens välling eller vatten! Men efter att jag hade talat med Bosse så fick jag i alla fall i henne 2.5 dl vätskeersättning som man ger till bebisar och en bra bit köttfärs och en bit blodpudding. Svaret på gallsyran och natrium-kalium får vi förhoppningsvis i morgon eller i övermorgon.

11/7 Jaha då var det dax för en resa till Vännäs igen. Som tur var så fick vi samma veterinär som snittade henne så vi behövde inte dra alltihopa igen utan bara det som hänt på slutet. Vi fick komma dit på den första tiden de hade på morgonen, för de flyttade på en annan patient för vår skull! Superbussigt! Resan var jobbig för valparna, eftersom att det var typ 30 grader varmt ute, så de hade börjat att torka ut innan vi kom fram fastän jag gav dem välling i bilen. Jobbigt! Väl framme så är ju Mitzy helt underbar, hon bara finner sej i allt bara hon får ha valparna med sej. De tog olika prover även ett ANA prov för att se om de kan komma fram till vad som felas henne. Lisa ville även röntga henne för att utesluta ev blödning och vi tycker att det är bra att de kollar allt som går tills de hittar orsaken. Problemet är ju att hon r digivande så att de kan inte behandla henne som de kanske skulle vilja. Lisa sa att om hon inte hade haft valparna så skulle hon ha behållit henne för observation några dagar men det är ju omöjligt med dagens knappa resurser. Lisa ringde även och konsulterade Uppsala men de kunde inte komma fram till vad som de trodde var fel. Levervärdet var förhöjt, blodvärdet var alldeles för lågt och hon hade även högt värde på vita blodkropparna. Lisa tyckte att vi skulle köpa en medicin som hette typ Cyklokapron som kunde vara bra för att stoppa en blödning så A-människa som jag är så skickade jag genast iväg Leffe till apoteket för att köpa ut den, B-kombin Forte N, men då vi kom hem så såg jag att det var faktiskt de tabletterna som jag redan har gett henne. Hon ska ha en tablett/dag i alla fall. Men då Leffe kom tillbaka så hade Lisa fått reda på att man kunde inte ge Cyklokapron till digivande så det fick vi lämna tillbaka innan vi åkte hem. Tack och lov så fick vi det, för i Västerbotten är det service minsann! Innan vi åkte iväg så till Vännäs så tempade vi henne och då hade hon 38.8, så det var ju rätt ok. Lisa försökte få tag på personal på Öviks veterinärstation ett flertal gånger under tiden som vi var där utan att lyckas. *djup suck* Så vi vet inte om vi måste tillbaka till Vännäs även i morgon för fortsatta provtagningar eller om det går bra i Övik. Men då vi åkte hemåt så kom jag på den iden att vi kunde ju stanna på djursjukhuset eftersom att vi ändå for förbi, för att tala med dem öga för öga. Sagt och gjort. Jag krävde att få tala med Bosse eftersom att han är den enda som jag har förtroende för här i Övik och vi bestämde tillsammans att vi åker till Övik i morgon för att ta nya prover och även mäta gallsyran. Valparna var rätt så uttorkade men vi vätskade upp med välling så mycket som de ville ha så sen på kvällen så var de i relativt bra skick igen. Ulrica Åström mailade och sa att hon tyckte att jag skulle kolla så att hon inte har Addisons sjukdom. Då ska man ta ett prov för att se på balansen mellan natrium-kalium, så det ska jag se till att de tar i morgon. Linn och Malin avmaskade valparna och klippte klorna på dem för första gången.

Lisa kollar slemhinnorna.....	..... och sen är det blodprover såklart!
Lisa kollar hjärta och lungor	Så här ser såret ut nu! Ca 20 stygn är det!
Mitzy börjar bli van att ligga och dia inne på djursjukhus!

10/7 Valparna äter bra och nu är det bara 9:an som släpar efter lite grann, men han är ändå pigg och håller sej framme och vill käka. Så honom ska jag hålla stor koll på nu idag i värmen. Mitzys temp nu på morgonen är 38.8. Jag glömde ju skriva att vi åkte in med Mitzy igår för att jag tyckte att symptomen på eclampsi började komma! En olycka kommer ju sällan ensam! Tur var att veterinären som jobbade var hon som hade gjort examensarbetet om tollarsjukan! Hon heter Kristi Ann Veie och har fått fast jobb här i Övik så det är ju skoj. Tack snälla du för att jag fick kopiera arbetet och lägga ut det på min hemsida. Symptomen som Mitzy hade/har även idag är att hon hässjar, vill bädda, gömma sej och lämnar valparna. Hon har varit likadan idag också. Min vän Susanne som har Kenzo kom och hälsade på och för att hjälpa till att mata valparna idag. Då kom hon på den geniala idén att blöta en handduk och lägga ovanpå Mitzy i valplådan och då mådde hon lite bättre i alla fall. De som är kvar äter med god aptit vällingen så den tänker jag fortsätta med och sen börja så fort det går med köttfärs och äggula så att det inte känner på Mitzy för mycket. Att inte alla hade gått upp så mycket från i går kväll tror jag berodde på att det var ju en del valpar som fick vätska i går på djursjukhuset så därför vägde de nog lite för mycket i går kväll.... Nu ikväll när jag skulle ge valparna välling så hade även "svart" (valp 9) dött. Eller han var inte riktigt död för pulsen slog jättesakta på honom. Så jag blåste i hans mun och masserade magen som bara den men det hjälpte ju inte såklart utan han dog också. Snacka om att man tappar lusten för något som man egentligen tycker är hur kul som helst. Men just nu vill jag som sagt inte ens tänka på att vi snart ska para Pyttis också. Jag har i alla fall höjt veterinärvårdsförsäkringen på henne om det skulle bli nåt med henne också. Men nu borde det väl ändå vara nog eller...?

9/7 Nu vägde jag dem igen på morgonen och lilla Cetty mår rätt hyfsat i alla fall. Men vi ska fortsätta att ha henne under uppsikt såklart även idag. Hon får ligga på min mage och mysa under filt så att hon håller värmen ordentligt och blir så ompysslad så. Eftersom att Mitzy har varit lös i magen så har jag köpt Canicur som jag ska ge henne. I natt så hade Mitzy bitit sönder Nutri-Cal tuben... *djup suck* så nu måste jag ringa och kolla om det kan vara skadligt. Cetty blev sämre och slöare så jag ringde till veterinären för att fråga när vi kunde komma, men medan jag talade med henne så dog lilla Cettygumman i min famn! Jag förstår inte, för både Pyttan och Bee-Kini var mycket sämre men då lyckades vi få dem att vända den dåliga kurvan, men det var precis som om lilla Cetty helt tappade sugen.... Vi lider med Siv och Fanny, som tyckte så mycket om sin lilla tjej, fastän hon inte hann bli så gammal. Mycket stor kram till er! I alla fall så åkte vi ju in till djursjukhuset med Mitzy och alla valparna för att kolla upp Mitzy. Vi kom dit kl 17 och var klara 20.30! Och då hade jag ändå inte fått svar på det jag ville för att veterinären kunde inte med provtagningsmaskinen som gör att man kan läsa av blodprovet. *djup suck igen* Mitzy hade i alla fall lite feber 39.2 så hon fick 1 liter vätska för att inte hon skulle torka ut. Vi fick även andra kalktabletter till henne som heter Ca-Sando2 brustabletter som man ska ge 1 tablett/10 kg så hon fick 2 st i går kväll. Jag vägde henne också och nu väger hon 22 kg. När vi ändå var där så fick hon även vätska upp flera av valparna som hade tappat vätska av allt bilåkande och då kunde de inte dia som de ville heller. Dessutom så trodde inte jag att det skulle ta så lång tid så jag hade ju inte tagit med någon välling till valparna och det fanns inte att köpa på djursjukhuset heller! *ännu en djup suck* Så i morgon måste jag försöka fixa mer på något vis. På kvällen mådde i alla fall valparna bra och Mitzy är ungefär lika som förut men tack och lov så har hon börjat bli lugnare så vi kanske slipper åka in med henne på måndag för vi fick en ny tid för henne då som vi kunde avboka om hon skulle bli bättre. Det är då sannerligen inte meningen att Mitzy ska ha några tikvalpar... Men vi är ju tacksamma över att vi nu har 3 st avkommor efter henne i alla fall. Även om det inte blir så att man kan avla på någon/några av dem så har vi ju förhoppningsvis fått kvar Mitzys otroligt behagliga sätt i åtminstone någon av dem. Vilken bröllopsdag säger jag bara!

På väg till djursjukhuset med alla valparna!	Leffe och Kristi Anne kollar droppet
Hon tyckte att Mitzy var bäst i världen såklart! ;)	Lite justeringar....
Leffe kollar till gumman och de som ligger och diar	Mitzy var som vanligt helt cool fastän hon gärna ville ligga med valparna i lådan....

8/7 Natten har varit lugn för dem allihopa! Men eftersom att det är några som inte ökar i vikt så tänker vi ge dem tillägg varannan timme idag och de andra får 4 ggr. Alla diar bra från Mitzy och vi tvingar inte någon att äta om man säger så utan de får äta så mycket eller lite de vill. Ingen är så lite klen som Bee-Kini och Pyttan var utan det är mer att de inte ökar i vikt. Men vi är ju lite van vid det här! ;) Idag på em så såg jag att Cetty hade torkat ut rejält och var otroligt svag och klen. Som tur var så har jag ju min veterinärkompis så medan flatt-Sonja satt valpvakt då vi hade barnridning så for vi sen hem och hämtade lilla Cetty så att hon fick 20 ml vätska under skinnet. Sen satt jag och masserade magen på henne hela vägen och hela kvällen och hon bajsade jättemycket och blev märkbart piggare. Så nu håller vi tummarna! Vägningen kan man nog inte ta riktigt och jämföra med de andra kvällarna för nu var klockan så mycket ca 23 och de andra dagarna så har vi skrivit in vikten vid 17-18 tiden.

7/7 Siv kom hit och fick hälsa på sin lilla Cetty! Härligt med avlastning och jag fick dessutom hjälp med att fota allihopa! Tack snälla rara Sivan för den hjälpen! En som är jättecharmig är rosa/svart som viftade på med svansen som en galning då han fick sitt tillägg!

6/7 Efter gårdagskvällens vägning så bestämde jag och Linn att nu ger vi alla valparna tillägg för att de ska öka i vikt, för att alla hade gått ner, fastän inte så mycket. Men vi vill vara på den säkra sidan så att det inte blir någon ny Bee-Kini! ;) Men alla valparna mår jättebra och är pigga och glada. Så vi ska ge dem tillägg 4 ggr idag men de diar Mitzy hela tiden, men antagligen så har väl hennes mjölkproduktion inte kommit igång ordentligt än.

5/7 En ny dag har anlänt! Nu mår Mitzy och valparna bra! Härligt.... Tack för allt stöd och hjälp framför allt toppenveterinärarna Lisa och Bosse! Utan er hade det inte blivit några Mitzyvalpar över huvudtaget. Nu har jag gjort egna sidor till valparna.... Idag låg tempen på 38.2 och måtten var 68-73-70.5. Så det är ju tur att måtten har blivit mindre. ;) Nu har vi ökat kalktabletterna till 10 st per dag och Mitzy har även fått börja äta Vetrimoxin 450 mg. Hon ska äta 0.5 tablett 2 ggr/dag i 10 dagar, eftersom att de inte hann göra henne riktigt steril inför den andra öppningen igår. Valparna mår fortfarande bra allihopa och även Mitzy. Helt otroligt att allt gick så väldigt bra. Mitzy är verkligen en supermamma och vill absolut inte lämna valparna ens för att gå t och pinka. Så då vi ska rasta henne så måste vi koppla henne för att hon ska gå med oss ut. Vi ger några av valparna lite tillägg för att hjälpa Mitzy. Nu ger vi henne 1 l majsvälling och burkmat blandat med fil. Nu på em så har vi även börjat att ge henne Royal Canin kulor.

4/7 Ännu en ny dag har nu börjat med nya temptagningar och nu är det tur att Linn har kommit hem så att jag har fått sova ett tag! ;) Kl 01 var tempen 38.0 och likadant kl 02 alltså 38.0. Nu börjat Mitzy att ändra sej lite i alla fall. Nu flåsar hon nästan hela tiden och ligger inte och slappar. Hon blir också orolig och vill gömma sej. Linn och Mippan var en tur ner till källaren men nu är de tillbaka i valplådan igen. Men nu är hon inte nöjd med att ligga i valplådan utan nu ligger hon under resesängen som vi har ställt in dit. Hoppas.... Nu kl 08 var tempen 37.9. *djup suck* Jag ringde till Öviks djursjukhus och fick en tid med samma vet som igår kl 13.50. För jag sa helt sonika att annars så kommer vi inte! *skratt* Endast det bästa är gott nog åt Mitzy. Efter att jag hade bokat den tiden så ringde jag till Vännäs och fick tala med samma trevliga tjej som igår och hon tyckte att jag helt kunde lite på Bosses (veterinärens) omdöme och så känner jag också. Han var väldigt lugn och metodisk och tog det lugnt utan att vara nonchalant alltså helt kanon! Så jag återkommer om det blir något nytt innan vi kommer hem från djursjukhuset. det blev en oerhört dramatisk dag för oss Hummelvikare men jag hoppas att den kommer att sluta bra! *håll tummarna* Någon timme innan vi skulle åka in till Övik så ringde Bosse på eget initiativ för att följa upp hur Mitzy mådde idag. Tänk om alla veterinärer kunde tänka så?! Jag blev imponerad i alla fall! Han hade inte kollat vilka han skulle ha som patienter idag och visste därför inte att vi skulle in och träffa honom kl 13.50. Innan vi åkte in till sjukhuset så hade tempen än en gång gått ner till 37.2 vid 12.30. När vi kom in på vårt djursjukhus i Övik så fick vi ha samma veterinär som i går. Det var ett krav från min sida annars så skulle vi åka direkt upp till Vännäs. Hård mot de hårda - gammalt Hummelviksordspråk! *skratt* Bosse kollade igenom Mitzy med ett instrument bak i rumpan (förvirringen är total kommer inte ihåg vad det hette!) Han sa att hon var lite lösare i livmoderväggen men ännu inte öppen. Han tog tempen på henne och då hade den stigit till 38.1. Mycket märkligt! Bosse tyckte att eftersom att inte Mitzy gått över tiden någon av de andra gångerna men nu gått över flera dagar så rekommenderade han att vi skulle göra ett kejsarsnitt på henne uppe i Vännäs. jag frågade om han kunde ringa och kolla om det var OK att vi kom på en gång och det gjorde han och sen drog vi iväg 15 mil norrut. De i Vännäs hade förvarnat oss om att det kunde bli några timmars väntan på grund av andra inbokade operationer, så vi gjorde oss ingen speciell brådska. Men vi kom fram välbehållna och fick komma in omgående efter att Mitzy hade blivit utskrattad av personalen på grund av sin storlek. De tyckte att hon såg skojig ut?! Märkligt! *skratt* 27 kg tollartik som vaggar fram i korridoren... Hon kände igen mej från HD röntgen och det var ju lite skoj. Hur som helst så berättade hon att de tänkte snitta Mitzy. Helt OK för oss och jag sa att om de såg nåt tok på livmodern så var det bara att plocka bort den på samma gång. Vi fick sen gå in i ett behandlingsrum med Mitzy där de gick igenom lite av hur det skulle gå till. I vårt förvirrade tillstånd så trodde vi att de skulle börja komma ut med valparna efter ca 15 minuter, men tiden gick otroligt långsamt. Vi väntade 15 minuter, 20 minuter, 30 minuter, 40 minuter och 45 minuter. När det hade gått över 45 minuter så var vi fullkomligt tossiga av oro både över Mitzy och ev valpar, för då visste vi ingenting. Men då kom en veterinär med en valp som vi skulle gnugga och hålla liv i! I all den här oron så hade Linda kommit för att få träffa Mitzy, men hon hade precis gått in på operation men som tur var så stannade Linda kvar och hjälpte oss. Det gick en liten stund och sen kom en annan veterinär med en annan valp och då hade den första blivit kall så den fick hon ta med sej in igen. Så där höll det på. Vi gnuggade och höll de i nackskinnet för att få igång dem och de tog in två stycken till oss och fick ta tillbaka en annan. Vi hade i det läget ingen ordning på hur många valpar det var. Då det lugnade ner sej så frågade jag och fick reda på att det var 10 st valpar men att en troligtvis inte skulle klara sej. Otroligt nog så var det en hane som gick åt.... Hur som helst så fick vi ett otroligt fint mottagande av Lisa Haglund som var vår veterinär genom hela äventyret och hennes 4 kollegor för de var alltså 5 st veterinärer som höll på med Mitzy och hennes valpar! Efter en stund så bar de ut Mippan till oss och då var lyckan fullkomlig! Vi var helt saliga över att Mitzy hade klarat sej genom alltihopa. När Lisa satt där med oss och förklarade hur allt hade gått till. När jag då skulle gå upp och krama om henne för att allt hade gått så bra säger Lisa till mej att vad har u gjort på tån? (jag var barfota där inne) Que? Men då såg jag att det var fullt med blod på mej. Lisa insåg då att jag hade suttit på en stol bakom Mippan och gick ner på golvet för att undersöka henne. När hon undersöker så säger hon på skämt, men Mitzy inte har vi tid att operera dej igen här i kväll. Men då hon hade undersökt Mippan ett tag så såg vi allihopa att hon blev skraj också. Så Leffe lyfte upp Mitzy på undersökningsbordet och då kollade Lisa slemhinnorna på Mippan som då var helt ljusa, alltså så tydde det på en inre blödning. Så det blev en till akut operation! I det läget så kan jag säga att då bröt jag ihop av all nervspänning som hade varit och började grina som en tok! Så tack Maria och Susanne för ert stöd! Det var guld värt i det läget! *bamsekram* Sen fick jag massor av support och stöd av Sonja och Marlene också! Hur som helst så gick det bra till slut för det var en artär som satt vid livmoderhalsen som veterinären hade knutit ihop och sen hade den släppt och det var sån osannolik tur att ingenting av blodet hade gått ut i buken utan allting hade kommit ut där bak så den enda blodmängd hon hade tappat var ca 50-100 ml och det kan man jämföra då man tappar en hund på blod till en blodgivning då man utan problem tar 150 ml. Oj vad skönt det kändes! Mitzy fick ju dropp och var rätt groggy då hon kom ut till oss andra gången, men hon blev ändå glad att se oss allihopa, lilla gumman våran. Men de tyckte inte att hon skulle få träffa valparna eftersom att det inte är ovanligt att tiken kan gläfsa efter dem eftersom att hon blir typ "bakis". Men jag hade ju suttit ute i telefon under den här tiden och då jag kom in så la jag bara dit en valp och Mippan började ju slicka den ren på en gång. Otroliga vovve! Vi fick vara kvar några timmar bara för att se att allt stod rätt till med både mor och barn och sen fick vi åka hem. Så nu har vi redan miljötränat med bilkörningen! *skratt* Slutet gott och allting gott! Jag vill säga ett otroligt VARMT TACK till BOSSE PÅ ÖVIKS VETERINÄRSTATION OCH ALL PERSONAL PÅ VÄNNÄS VETERINÄRSTATION som var inblandade på det ena eller andra viset! Ingen nämnd och ingen glömd. Men framför allt så var det ju Lisa och Bosse! (men inte från Bullerbyn.... hi, hi) Valparna vägde mellan 236 och 316 gram och har aldrig förr varit så jämn kull.

Bosse kollar om det snart är dax!	Jag och mamma Mitzy laddar inför anstormningen
C-kullen
	Trötta mamma Mitzy
Äntligen hemma med de små.....