Agrias sommartips
>>>>
Agrias tips för
hundägarna inför sommaren.
Alla de här tipsen finns
på www.agria.se där det även finns en hel
del annat läsvärt. Bl.a. så kan man kolla på olika veterinärfrågor eller
ställa egna frågor till deras veterinär.
Det kan vara svårt att skilja sjukdomarna åt eftersom
symtom
Vanliga akuta symtom är feber, trötthet, nedsatt aptit, ovillighet att röra
sig, hälta och olika former av neurologiska symtom. Vid ehrlichios kan även
blodbrist och blödningar förekomma. De vanligaste symtomen vid kronisk sjukdom
är trötthet och rörelsestörningar.
Ta bort fästingar
Fästingar bör tas bort så fort de upptäcks, helst inom det första dygnet
efter det att de satt sig fast. På apoteket finns receptbelagda preparat som
effektiv skyddar mot fästingbett. Kontakta din veterinär. Om din hund ändå
skulle bli angripen tar du bort fästingen med en fästingplockare eller
pincett. Du ska inte ha något medel och du behöver inte "vrida" bort
fästingen, utan dra rätt ut. Läs mer om fästingar här.
Behandlas med antibiotika
Både borrelios och ehrlichios kan behandlas med antibiotika. De flesta djur som
drabbats av borrelios eller ehrlichios tillfrisknar helt. Endast ett mindre
antal djur utvecklar kroniska symtom. Däremot finns det en risk för att djuren
kan bli infekterade på nytt. Det är viktigt att komma ihåg att många djur
som blir smittade inte visar några tecken på sjukdom.
Några andra exempel på fästingburna infektioner:
Babesios hos nötkreatur som orsakas av en protozo, Babesia divergens.
Tularemi (harpest) orsakas av bakterien Francisella tularensis, ger
sjukdomssymtom hos skogsharar och gnagare men också människor kan drabbas.
Q-feber orsakas av rickettsien Coxiella burnetti som bland annat förekommer
hos får och nötkreatur. Den ger hos människa influensaliknande
sjukdomssymtom.
TBE (tick-borne encephalitis; hjärninflammation) är en virusinfektion
som sprids med den vanliga fästingen och drabbar varje år mellan 50-100
svenskar. TBE-infekterade fästingar förekommer nästan bara längs ostkusten
och på vissa öar i Mälaren. Sjukdomssymtomen är influensaliknande med feber,
värk i kroppen , huvudvärk och i sällsynta fall förlamning av enstaka
extremiteter. Dödsfall är sällsynta, men konvalescenstiden kan vara lång.
Enstaka verifierade fall hos hund finns rapporterade.
Listan på sjukdomar kan göras mycket längre och dessutom bidrar sannolikt fästingar
till att sprida infektioner som vi idag inte har en aning om att de existerar.
Hur kan man skydda sig mot fästingangrepp?
-
För
att minska risken att drabbas av en fästingburen sjukdom ska man försöka
skydda sig och sitt husdjur från att bli biten av fästingar. Här följer
några råd:
-
Om
man vistas i fästingrik terräng, gör en daglig inspektion av både
"folk och fä".
-
Avlägsna
fästingen så snart som möjligt. Det finns olika fästingpincetter på
marknaden som underlättar borttagandet.
-
Människor
som vistas i fästingrik miljö bör använda heltäckande klädsel.
-
Djur
kan behandlas i förebyggande syfte med antiparasitära medel, vilket gör
att fästingarna inte biter. Exspot är exempel på ett fästingmedel. Ta
kontakt med din veterinär så får du veta mer.
-
Vaccin
finns mot vissa av sjukdomarna, exempelvis TBE-vaccin för humant bruk. I
Sverige finns idag inga godkända vacciner för djur.
Lever i tre år
Ixodes ricinus, "den vanliga fästingen" är överförare av ett stort
antal sjukdomar både hos djur och människa. Från det att äggen läggs tills
fästingen är könsmogen tar det cirka tre år och fästingens liv består av
fyra stadier. Första året lägger honan tusentals ägg. Larverna som kläcks
från äggen "äter ett blodmål" nästföljande år, faller till
marken och utvecklas till nästa stadie, nymf. Efter att ha ätit ytterligare
ett blodmål det tredje året utvecklas nymfen till vuxen fästing.
Lurar i gräset
Fästingen har inga riktiga ögon, men kan uppfatta ljus och mörker. Den kryper
upp på ett grässtrå eller liknade och väntar på att ett värddjur ska komma
förbi. När värddjuret närmar sig uppfattar fästingen vibrationerna i
marken, ljusförändringar, värddjurets värme och koldioxiden i
utandningsluften från värddjuret, och försöker då krypa upp på värddjuret.
Källförteckning:
Sveriges Veterinärtidning, Tema: Fästingburna infektioner.
1994,
nr 7.
Veterinary Parasitology. Ed. GM Urquart et al. 1996, 2th ed.
Sveriges
Veterinärtidning, Ehrlichia, Suppl. 30, 1999, nr 15.en
är lika. En fästingburen infektion kan misstänkas på grund av vistelseort
och kliniska symtom. Symtomen kan uppträda året om, under föresättning att
djuret har exponerats för fästingar någon gång under året.
---------------------------------------------------------------------------------------------
Det förekommer ganska ofta att hundägare lämnar
sin hund i bilen en varm och solig sommardag. Fönstret kanske öppnas några
centimeter så att hunden ska få luft. När man sedan kommer tillbaka
ligger hunden medvetslös i bilen. Vad har hänt och varför?
Temperaturen i en bil stiger snabbt då den står i solen, trots att
temperaturen utomhus bara är drygt tjugo grader. En hund som blir varm
kan inte svettas, utan måste göra sig av med värmen genom att "flåsa"
och genom andningsluften få bort värmen ur kroppen. Med utandningsluften
förloras då all vätska. Hundens kroppstemperatur stiger från normala
38 grader till 39 grader för att senare stiga upp mot 40 grader. När
hunden närmar sig 41 grader fortsätter temperaturen att stiga. Hunden förlorar
då medvetandet och om inget snabbt görs kommer den att dö.
Vad gör jag om hunden fått värmeslag?
Om hunden påträffas i tid är snabba åtgärder viktiga! Om du har tillgång
till en termometer så ta tempen på hunden. Ta ut hunden ur bilen och
duscha den med vatten, eller blöt en handduk och blöt sedan ner hundens
päls ända in på bara skinnet. Åk direkt till djursjukhus, klinik eller
veterinär-mottagning.
Behandlingen fortsätter med alla medel att få ner kroppstemperaturen
till under 39 grader. Hunden kommer att få dropp och andra mediciner
beroende på hur allvarligt hundens tillstånd är. Vid allt för hög
kroppstemperatur kan det uppstå allvarliga hjärnskador, hjärtskador,
tarmskador, lever- och njurskador samt olika blodförändringar. Många
hundar är i behov av sjukhusvård under flera dagar. Utgången är alltid
oviss vid dessa händelser. Om hundföraren själv satt in tidiga åtgärder
för att svalka sin hund, förbättras hundens chanser att överleva.
Lämna aldrig hunden instängd i en bil en sommardag. Jag mätte
temperaturen i en bil en varm sommardag. Klockan 15.00 var
utomhustemperaturen 27 grader. I en blå bil som stod i solen var
temperaturen 49,8 grader.
Hundförarens åtgärder:
1. Lämna aldrig hunden i en parkerad bil en solig dag.
2. Om det hänt: Ta ut hunden i friska luften.
3. Duscha eller blöt ner hunden med våta handdukar.
4. Åk omedelbart till djursjukhus eller klinik.
Text: Lars-Erik Kängström leg. veterinär
----------------------------------------------------------------------------------------------
Skärsår är en av de vanligaste olyckshändelser
som drabbar hundar.
I de flesta fall verkar hunden inte ha speciellt ont. Den linkar lite och
lämnar blodiga tasspår efter sig . Blödningen ser ofta värre och
farligare ut än vad den är. Det är ovanligt att en hund förblöder av
ett skärsår i tassen.
Om såret är djupt och sitter på baksidan av tassen ovan trampdynorna
kan stora kärl ha skadats. Även om alla skärsår läker utan att man
syr, bör ett skärsår sys för en snabb och okomplicerad läkning
För bästa resultat ska såret helst sys inom åtta timmar. Dröjer man längre
är det inte någon ide att försöka sy eftersom såret spricker upp.
Efter ett par dygn har olika avstötningsprocesser avstannat och då är
det möjligt att skära rent såret för att därefter sy.
Mindre skärsår som inte går igenom alla hudlager kan lämnas utan åtgärd.
-
Se
till att hunden inte slickar på såret.
-
Rengör
såret med tvål och vatten.
-
Använd
krage för att hindra hunden att slicka.
Kragar finns att köpa i djuraffär och hos veterinär.
Djupare
sår bör sys för snabbare sårläkning. Är du osäker på om såret ska sys
kontakta veterinär eller djursjukhus. Sår som ska sys bör bör komma till
veterinär för åtgärd inom sex timmar.
Vad gör du när hunden skär sig?
Om det finns grus eller smuts i såret bör det spolas ur med rent vatten
eller fysiologisk koksaltlösning som finns att köpa på Apoteket.
Inspektera därefter såret. Hur ser det ut? De sår som är mer än en
centimeter långa och skär rätt in i trampdynan ska självklart sys.
Andra sår, till exempel flikar i trampdynan, kan vara svårare att bedöma.
Om såret blöder rikligt – lägg ett tassbandage. Rätt bandagerat, det
vill säga med bomull mellan tårna, kan man linda med ett kraftigt tryck
så att blödningen upphör. Det går inte att tejpa ett skärsår på en
hund. Såret brukar spricka upp och man tejpar dessutom in bakterierna.
Det är inte bra att försöka tvätta rent såret med vätskor som till
exempel Jodopax och därefter sätta på en salva. Starka medel och sårsalvor
förstör cellerna i såret så att de också måste stötas bort innan en
läkning kan ske. Resultatet blir en inflammation med var i såret.
Hunden bör hållas i stillhet.
Hundförarens sjukvård
-
Inspektera
såret
-
Ta
bort eller spola bort grus och smuts med fysiologisk koksaltlösning
-
Lägg
ett tassbandage
-
Håll
hunden i stillhet så att blödningen stoppar fortare
-
Vid
kraftig blödning – tryckbandage
-
Åk
till veterinär för att sy såret snarast
Av:
Lars-Erik Kängström leg. veterinär
------------------------------------------------------------------------------Insektsbett
Enstaka geting- och bistick ger nästan aldrig några allvarliga reaktioner, även
om en del hundar kan klaga högljutt efter ett stick. Det brukar ge sig utan åtgärd.
Vissa hundar är kraftigt överkänsliga för geting- eller bistick och kan få
en allergisk reaktion på grund av sticken. Detta är dock mycket ovanligt.
-
Inspektera
hunden.
-
Rör
det sig om enstaka eller många stick?
-
Är
hundens allmäntillstånd dåligt? Är den trött och blek?
-
Håll
hunden under uppsikt den närmaste timmen.
-
Kontakta
veterinär om hunden blir dålig.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Ormbett är den vanligaste förgiftningen. Vi har endast
en giftig orm i Sverige, nämligen huggormen. I vissa trakter är den mycket
vanlig, till exempel i Stockholms skärgård. I andra delar av landet är den
desto ovanligare.
Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar! I de
lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de
medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden får en lever- och
njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig
medicinering. I de allvarligare fallen får den kraftigare lever- och
njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd.
Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i
benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla hundar
ormbetten.
Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att hunden blir biten
i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet
aldrig på förhand vilken hund som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån
att vilken hund som helst kan bli dålig.
En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar
uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls,
vid andra tillfällen kommer en större dos.
Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar
blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av
enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar
som gift.
Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir den
trött och vill helst ligga. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen.
Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket
kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett
par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen.
Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt
benet.
De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron
om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är.
Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i
tassen som oftast dör. Vad beror nu detta på?
Blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av
cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till
stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en
tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp.
Lymfcirkulationen sprider sen giftet.
Om en hund dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på
tassen sprids giftet ännu mer effektivt.
Vistas man i ormrika trakter bör man ha tillgång till kortison så att
behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett
recept.
Hundförarens sjukvård
-
Inspektera
och leta efter bettet.
-
Ge
hunden kortison.
-
Om
du kan få tag på is – lägg ett kylande omslag.
-
Håll
hunden i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben.
-
Uppsök
veterinär.
Av:
Lars-Erik Kängström leg. veterinär
Mer om ormbett
Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar! I de
lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de
medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden får en lever- och
njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig
medicinering. I de allvarligare fallen får den kraftigare lever- och
njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd.
Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i
benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla hundar
ormbetten.
Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att hunden blir biten
i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet
aldrig på förhand vilken hund som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån
att vilken hund som helst kan bli dålig.
En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar
uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls,
vid andra tillfällen kommer en större dos.
Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar
blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av
enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar
som gift.
Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir den
trött och vill helst ligga. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen.
Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket
kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett
par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen.
Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt
benet.
De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron
om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är.
Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i
tassen som oftast dör. Vad beror nu detta på?
Blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av
cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till
stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en
tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp.
Lymfcirkulationen sprider sen giftet.
Om en hund dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på
tassen sprids giftet ännu mer effektivt.
Vistas man i ormrika trakter bör man ha tillgång till kortison så att
behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett
recept.
-
Inspektera
och leta efter bettet.
-
Ge
hunden kortison.
-
Om
du kan få tag på is – lägg ett kylande omslag.
-
Håll
hunden i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben.
-
Uppsök
veterinär.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Det händer ibland att hundar äter råttgift och blir
sjuka och till och med dör. Råttgift innehåller ofta ett ämne som heter
cumarin, vilket försämrar blodets förmåga att koagulera. De råttor som äter
giftet dör av inre förblödning.
Modernare råttgift innehåller nya varianter av cumarin och är betydligt
starkare och fodrar längre behandling av hunden.
För att en hund ska må dåligt krävs det ofta att den äter av råttgiftet
flera dagar i sträck.
Symptomen hos en hund som ätit råttgift är ospecifika. Ofta märks förgiftningen
inte på annat sätt än att hunden blir trött och slemhinnorna är bleka.
Hunden kan också få svårt att andas och orkar till slut inte att gå.
Hunden kan förblöda av inre blödningar. Det räcker ibland att den rör på
sig, stöter emot saker och flämtar mycket för att små blödningar som inte
upphör, ska uppstå. Dessa hundar brukar förblöda in mot brösthålan eller
mot buken.
Om en förgiftad hund ska klara sig fodras två saker:
1.
Motgift, det vill säga K-vitamin, i cirka tre veckor.
2. Absolut vila – det vill säga burvila.
Viktigast
är att förebygga förgiftning. Lägg inte ut råttgift så att hundar och barn
kan komma åt det.
Hundförarens sjukvård
-
Förebygg.
-
Ta
med paketet eller uppgifter om giftet till veterinären.
-
Försök
avgöra om hunden verkligen har ätit av råttgiftet.
-
Om
hunden bevisligen ätit av giftet kan man få den att kräkas upp det om det
inte gått för lång tid d.v.s. 1-2 timmar.
-
Uppsök
veterinär för lämplig behandling.
Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär
----------------------------------------------------------------------------------------------
Hundslagsmål är vanliga och resulterar ofta i mer eller mindre allvarliga bitsår.
Har din hund varit i slagsmål bör du kontrollera den noggrant.
Ett bitsår bör alltid undersökas av en veterinär, även om såret till en början
ser ganska oskyldigt ut – bara ett par små hål (oftast minst två) i huden.
Man måste alltid räkna med att ett bitsår är infekterat och
att inflammation och varbildning kan uppkomma.
När en hund biter en annan hund använder den sina stora hörntänder. Tänderna
perforerar huden varefter hunden sliter loss huden från underlaget. Resultatet
blir en fickbildning mellan huden och underlaget. Efter några timmar har blod
och sårvätska samlats i sårfickan.
Samtidigt som bettet perforerar huden lossnar bakterier från tänderna. Den
proteinrika sårvätskan är ett utmärkt skafferi för hungriga bakterier.
Efter ett eller ett par dygn har en kraftig inflammation utvecklats. Mer vätska
och var samlas, huden blir svullen och öm och ur de ganska små såren rinner vätska.
I vissa fall bildas bölder med var.
Om hundens päls är lång kan de små hålen efter hörntänderna vara svåra
att hitta. Ett tecken på att hunden har bitsår är givetvis förekomst av blod
eller att pälsen har klibbat ihop. Sära på håret och titta i hårbotten. Om
du hittar ett sår bör du klippa bort håret som finns runt omkring och
kontakta veterinär.
Ett bitsår måste ofta dräneras. Veterinären gör då en öppning på sårets
lägsta punkt så att var och sårvätska kan rinna ut. Ofta lägger veterinären
in en gummislang i såret – ett dränage. Den brukar få sitta i tre dagar för
att sårvätskan inte ska stängas in utan kunna rinna ut ur såret.
Ibland slits huden upp och större eller mindre sår bildas. Dessa sår bör sys
och man måste även i detta fall lägga i ett dränage.
Behandlingen kombineras med en antibiotikakur, till exempel penicillin. Under
eftervården i hemmet är det viktigt att följa de instruktioner om sårvård
du fått av veterinären.
Hundförarens sjukvård
-
Inspektera
huden och leta efter bitsår eller hål efter bett
-
Klipp
rent runt såret
-
Kontakta
veterinär
Förebygg skador
Lika viktigt som att behandla skador är att förebygga skador.
Kontrollera att det inte finns sönderslaget glas där hunden ska rastas eller
arbeta! Förebygg hundslagsmål!
Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär
----------------------------------------------------------------------------------------------
Vissa hundar, oftast långhåriga raser och raser som golden retriever, schäfer
och rottweiler, kan få en akut inflammation i huden: Akut dermatit.
Ena dagen är de helt friska, nästa har de våldsam klåda på en fläck. Den
sitter vanligen på kinden, halsen, nacken eller huvudet, men kan i princip förekomma
var som helst på kroppen.
Pälsen är ihoptovad på en fläck som är stor som en femtioöring. Fläcken växer
successivt och kan bli stor som en handflata. Vätska sipprar ut ur huden och
det är denna vätska som tovar ihop pälsen.
Hunden krafsar och kliar sig. En del hundar ömmar mycket kraftigt vid beröring.
När man klipper bort pälsen ser man att huden är mycket kraftigt rödfärgad
och irriterad. Fortsätter hunden att klia uppstår ett riktigt sår. Huden kan
bli läderartad, innan den "dör" och stöts bort.
Behandlingen består av att man klipper bort allt hår i området tills man
kommer ut på frisk hud. Området tvättas med till exempel tvål och vatten.
Veterinären ska kontaktas för att avgöra hur såret sen ska behandlas. Lokal
behandling av såret kan räcka, men ibland krävs allmän behandling med
tabletter. Vissa hundar har en benägenhet att få tillbaka fukteksemen.
Eftersom hunden inte får klia sig bör den ha en krage. Om det är olämpligt
med krage får man anlägga ett bandage eller sätta ett kraftigt tassbandage på
den fot hunden kliar sig med.
Fukteksemen är vanligare sommartid. Det är svårt att ange orsaken till varför
en hund drabbas. Det kan vara kliande insektsbett eller underliggande allergier
som gör att fukteksemen blossar upp.
Hundförarens sjukvård
-
Inspektera
huden.
-
Klipp
rent in på frisk hud. Observera att vissa hundar kan ha mycket ont.
-
Tvätta
med tvål och vatten.
-
Hindra
hunden från att klia och slicka på såret, till exempel med hjälp av en
krage.
-
Sök
veterinär.
Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär
----------------------------------------------------------------------------------------------Håll ett vakande öga på din hund
Under sommaren sker fler trafikolyckor där hundar är inblandade. Mycket beror
på att fler hundar springer lösa under sommartider. En stor del av olyckorna
skulle kunna förebyggas. Många hundägare tror att de har så bra lydnad på
sin hund så att de kan gå omkring okopplade i trafikerade områden. Men tyvärr
är det inte så ovanligt att även en ganska lydig hund kan sticka efter en löptik,
hare, katt eller någon rival och helt nonchalera husse eller mattes inkallning.
Läs även allmänna
skötselråd.
----------------------------------------------------------------------------------------------Bilen kan bli en dödsfälla
Värmeslag kan uppkomma då hunden blivit instängd i ett varmt trångt utrymme,
t ex i en bil. Plattnosade hundar är mycket känsliga och drabbas snabbare än
andra hundar av värmeslag. Hunden flämtar våldsamt till att börja med, detta
övergår till att hunden tycks få mycket svårt att få luft och ej orkar att
stå upp utan kan svimma av. Hundens kropps-temperatur kan då vara upp mot 42
grader.
-
Tag
ut hunden ur utrymmet - kyl omedelbart ner hunden med kallt vatten
-
Duscha,
bada eller häll vatten över hunden. Svep in hunden i en blöt handduk.
-
Kontrollera
kroppstemperaturen så regelbundet som möjligt.
-
Kontakta
veterinären efteråt även om hunden verkar normal.
-
Läs
mer om värmeslag här.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Trafikolyckor toppar Agrias statistik för livskador, det vill säga dödsfall.
statistiskt sett är trafikolyckorna bland de vanligast förekommande
skadeorsakerna.
En stor del av olyckorna skulle kunna förebyggas. Många hundägare tror att de
har så bra lydnad på sin hund så att de kan gå omkring okopplade i
trafikerade områden. Men tyvärr är det inte så ovanligt att även en ganska
lydig hund kan sticka efter en löptik, hare, katt eller någon rival och helt
nonchalera husse eller mattes inkallning.
Inne i bilen kan såväl hund som bilförare skyddas om hunden får sitta i en
bilbur. Den hindrar hunden från att kastas fram eller ut ur bilen vid en
olycka. Bilföraren och passagerarna riskerar inte att få hunden i nacken vid
en kraftig inbromsning.
Man ska inte binda en hund inne i bilen. Varje år inträffar olyckor där
bundna hundar faktiskt hänger sig själva då de hoppar över till baksätet.
Den absolut mest onödiga olyckan inträffar då obetänksamma hundförare
bundit fast sin hund i kofångaren eller släpvagnen, och därefter glömt bort
detta och kört iväg. Det är inte bara dumt, utan även olagligt att göra så.
Bind aldrig aldrig fast en hund i en bil! Skadorna blir fruktansvärda. Hunden
släpas efter bilen och asfalten och vägen fungerar som en veritabel slipsten
som slipar ner huden över utskjutande benpartier, öppnar leder och slipar av
benen.
Vid bilolyckor utsätts kroppen för stora krafter och det är vanligt med olika
typer av frakturer och inre skador. Om du tar hand om en trafikskadad hund –
pass upp! De har ont och även den snällaste hund kan hugga efter dig! Sätt en
munkorg eller en snara runt munnen eller håll ner huvudet.
Av ren okunnighet händer det att man slår ihjäl trafikskadade hundar i tron
att inget finns att göra åt skadorna. Men numera kan man bota och läka många
skador. Frakturer kan gipsas och spikas, sår kan sys, buk- och lungoperationer
kan göras på djursjukhus. Många mindre kliniker kan också utföra ganska
avancerade ingrepp.
-
Bind
aldrig hunden i bil, släpvagn eller husvagn.
-
Använd
bur till hunden.
-
Lämna
inte en bunden hund i bilen eller på annat ställe där den kan trassla in
sig.
-
Ha
alltid hunden kopplad i trafikmiljö.
-
Om
olyckan har hänt, uppsök veterinär.
Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär
----------------------------------------------------------------------------------------------
Vårsolen skiner och innan vi vet ordet av är det semestertider. Vissa av
oss tar med hela familjen, två- som fyrbenta, på båtsemester. Vilken
frihetskänsla att glida runt på böljan den blå under en klarblå
himmel!
Många hundar trivs alldeles utmärkt ombord på båten, speciellt om de
åkt båt sedan varit små. Hundar har en osvikligt god balans och en väluppfostrad
hund lär sig snart vilket uppförande som förväntas av den ombord.
Naturligtvist är det inte tillrådligt att låta hunden spankulera
omkring som den vill utan att man har uppsikt över den, speciellt inte om
det är lite sjögång.
Hur kan man då göra hundens tillvaro ombord så trygg som möjligt, förutom
att hålla ett vakande öga på den? Ett gott råd är att förse hunden
med en speciell hundflytväst. Att utgå från att alla hundar har medfödda
simreflexer, kan få ödesdigra konsekvenser. Vissa hundar simmar bara med
frambenen och kommer därför ingenstans utan risken är att de istället
blir utmattade och sjunker.
Även hundar som normalt är skickliga simmare kan drabbas av panik när
de oväntat trillar i vattnet. Eller ännu värre – de kan faktiskt göra
illa sig på vägen och därför inte kunna simma som vanligt. En flytväst
kan vara det som håller hunden över ytan tills hjälp anländer.
Eftersom flytvästen ofta är försedd med ett handtag, så underlättar
den också när hunden ska räddas upp ur vattnet. Det går till exempel
att hala in den med hjälp av en båtshake, utan att riskera att göra
illa hunden. Det är också lättare att få ett bra tag om handtaget, än
om en panikslagen, sprattlande hund.
Personligen har jag haft turen att mina hundar hållit sig på fast
underlag de gånger de varit ombord på en båt. Det kan bero på att de
inte är speciellt vana vid att åka båt och därför framfar med en viss
försiktighet ombord. Annat var det med min kollegas franska bulldog Ruth,
som minsann ansåg att hon var både båtens, havets och luftens
drottning! Ruth slängde sig med osvikligt mod över bord för att fånga
en retsam mås och hamnade till sin egen stora förvåning i vattnet.
"Franska bulldogar är inte så duktiga på att simma", berättar
Ruths ägare Magnus." Hon hade garanterat sjunkit som en sten om hon
inte haft flytväst på sig". Slutet gott, allting gott – Ruth
fiskades in med hjälp av båtshaken och återbördades oskadad till säkrare
mark. Det enda som hade fått sig en törn var nog Ruths tro på sin egen
förmåga och möjligen hann också måsen få lite hicka innan den insåg
att det bara var i hundens eget huvud som den kunde trotsa tyngdlagen.
Text: Veronica Gomes Hansson
----------------------------------------------------------------------------------------------Resa med din hund?
Hundar kan drabbas av åksjuka framför allt vid bilåkning.
Hunden ska som valp vänjas vid att åka bil.
-
Kör
till att börja med korta sträckor, öka sedan långsamt längden av
resorna.
-
Ge
ej hunden mat före avresan.
-
Om
du ska resa utomlands med din hund läs mer här.
------------------------------------------------------------------------------
Fler och fler börjar upptäcka möjligheterna att ta med framför allt hunden på
semesterresan. För dig som vill resa utomlands med din fyrfota vän kan det
vara en god idé att börja planera i tid. Annars kan det bli problem att föra
in hunden i Sverige igen.
Du får räkna med att börja förbereda resan minst ett halvår i förväg om
det är första gången ni ska semestra tillsammans utomlands. Kostnaden för
alla intyg är ungefär 3 000 kronor, men när du väl rest en gång kostar det
bara några hundralappar varje år.
Vaccinera mot ovanliga sjukdomar
Det som krävs för att du ska få korsa gränser med din hund är ID-märkning
och vaccinationsintyg för rabies, leptospiros och valpsjuka. Fyra månader
efter vaccinationen måste du dessutom få en bekräftelse på att hunden har
ett tillräckligt skydd mot rabies. I vissa länder krävs att hunden även ska
vara vaccinerad mot parvovirus, kennelhosta och HCC, men de flesta svenska
hundar har redan detta skydd. Inför hemresan till Sverige krävs sedan att du
skaffar ett friskintyg i semesterlandet, hos en legitimerad veterinär som också
avmaskar hunden. Friskintyget beställer du från Jordbruksverket innan du reser
och veterinären fyller sedan i det.
Att skaffa rätt intyg har blivit enklare i och med att du inte längre behöver
anlita en "statlig" veterinär utan det räcker att det är en
legitimerad veterinär som utfärdar intyget. Det gäller både för ut- och
hemresan.
Andra viktiga förberedelser är att träna din hund i att möta nya miljöer,
att åka bil och tåg om den inte redan är van vid det. Det är till exempel
viktigt att veta om din hund eller katt blir åksjuk i bilen innan ni ger er ut
på Europavägarna, så att du kan skaffa medicin mot åksjuka.
Förbered genom "pappersarbete"
Det knepigaste är egentligen inte att resa från Sverige, utan att få komma
tillbaka hem. Införseltillståndet ("tillstånd för registrerad importör")
kostar 400 kronor och det måste du ansöka om minst 30 dagar före inresan till
Sverige. Antalet ansökningar har ökat markant sedan 1994, för hundar från
drygt 6 800 ansökningar 1994 till över 20 000 1999. Det är förstås inte
alls lika vanligt att man reser med katt, men även där har det skett en fördubbling
av ansökningarna sedan 1994, från knappt 600 till drygt 1 000 under samma
period.
Själva gränspassagen blev dock enklare efter den 1 juni år 2000. Om du
tidigare fått dina tillstånd stämplade, behöver du inte anmäla dig och ditt
djur personligen till Tullverket när du återvänder till Sverige. Det räcker
att du lämnar en skriftlig anmälan till en tullvakt eller i en brevlåda när
du passerar gränsen. Teoretiskt skulle det kunna innebära att det blir lättare
att "fuska" sig över gränsen, men enligt Maria Cedersmyg på
Jordbruksverket är man inte särskilt orolig för att djur ska föras in mot
reglerna och kanske sprida sjukdomar:
– De allra flesta förstår ju varför vi har de här reglerna, och de som
inte förstår det och vill komma runt regelverket kommer att hitta ett sätt
att göra det i alla fall. Slopandet av karantän har inte heller orsakat någon
farlig smittspridning i Sverige.
– Vi har fått in några enstaka fall av allvarliga sjukdomar som till exempel
leptospiros, men det har inte skett någon ökning av det, och vi har lyckats
stoppa smittspridning i de fall som har inträffat, säger Maria Cedersmyg.
Försäkra ditt djur mot sjukdomar
Lika viktigt som att du är försäkrad på resan, bör ditt djur vara det.
Vanligtvis gäller precis samma villkor för försäkringen inom EU-länderna
och i Norge och Schweiz, som hemma i Sverige. Om du måste besöka veterinär på
utlandssemestern, se till att få ett kvitto på något av de stora språken
(engelska, tyska eller franska) från den veterinär du besöker, och att en
tydlig diagnos finns skriven. Djur tål i allmänhet mer än människor, men
Monika Dreijer på Agria rekommenderar ändå att man är försiktig med att
till exempel låta djuret dricka vattnet utomlands:
– Jag tycker att man ska tänka som man gör när det gäller en själv. Om
det finns risk att du blir dålig av vattnet, räkna med att ditt djur kan bli
det också. Var försiktig med att släppa djuret i naturen. Där kan finnas
andra bakterier än här hemma.
Ska du ta hund eller katt på flyget måste du förstås kolla vilka regler som
gäller för det flygbolag du åker med. På SAS och många andra bolag gäller
att större djur kan transporteras i en bur i en tempererad del av lastrummet.
Ju längre flygresa, desto högre kostnad. Har du en mindre hund eller en katt,
kanin eller liknande som får plats i en väska kan den passera som
"handbagage" i kabinen om den väger högst åtta kilo. Men eftersom väskan
ska gå att stänga, och dessutom ska klämmas in under stolen framför hänger
det förstå på hur lugn din medresenär är.
För båda alternativen gäller att du måste tala om att du ska ha med ett djur
när du beställer biljetten. Redan vid incheckningen kollas att alla intyg är
i ordning, eftersom det är flygbolaget som ansvarar för att djuret kommer
tillbaka till avreseorten om ditt djur inte får komma in i semesterlandet.
På tåg är det lite enklare, och reglerna verkar vara ganska lika i Europaländerna.
En vanlig regel är att mindre djur får åka gratis i en bur, väska eller i knät,
medan större hundar får åka för halva priset av en andraklassbiljett – den
får dock ingen egen sittplats … För sovvagnar gäller i vissa länder att
man måste boka en hel kupé om man har med sig hund.
Som redan påpekats handlar det främst om att förbereda sig ordentligt och ta
reda på precis vad som gäller – framför allt för hemresan till Sverige.
Att inte ha alla intyg och vaccinationer som behövs för inresan kan bli en dyr
historia. Det är definitivt inget som "ordnar sig" genom intyg och
telefonsamtal i efterhand. I värsta fall riskerar du att ditt djur avlivas!
På Jordbruksverkets hemsida hittar du all information om aktuella regler och
speciella villkor i olika länder. Där kan du också ladda hem ansökningsblanketter
för införseltillstånd, friskintyg med mera. Så tveka inte att ta med ditt
djur – väl planerad blir semestern en härlig upplevelse även för fyrbenta
familjemedlemmar.
Och sanningen att säga – hur kul är det att åka på semester utan din bästa
vän, egentligen?
Mer information finns på Jordbruksverkets
webbplats.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Att importera hittehundar från Medelhavet har blivit allt vanligare. Men
varning! Importerar du ett djur från en spansk hundgård kan du få med dig
flera tusen andra "djur" på köpet, som inte är lika önskvärda.
Men farliga!
Visst är det behjärtansvärt att hjälpa övergivna och oönskade hundar till
ett bättre liv. Åtminstone känns det så när man möter de utsatta djurens
bedjande blickar genom TV-rutan eller på Internet. Och med de ökande antalet
frivilliga organisationer som gör det enkelt att adoptera hittehundar är
frestelsen stor...
Men varning! Att adoptera och importera hittehundar från utlandet är inte rätt
sätt att hjälpa dem. Det kan tvärtom vara både farligt och dumt. Hittehundar
i medelhavsländerna har ofta parasiter och andra infektionssjukdomar som inte
finns i Sverige. Det är en vanlig missuppfattning att den veterinärbesiktning
och de vaccinationer som föreskrivs av Jordbruksverket och ombesörjs av de
frivilliga organisationerna är samma sak som att hunden är frisk.
– Jordbruksverkets regler är utformade för att smitta inte ska spridas till
människor. De fungerar utmärkt för sällskapsdjur som lever ungefär som
hundarna gör i Sverige. Men herrelösa gathundar kommer i kontakt med helt
andra sjukdomar och dessa kan ligga latenta länge, säger Lotta Gunnarsson,
veterinär vid Agria Djurförsäkring och medicine doktor i parasitologi.
Det är av omsorg för den svenska hundstammen som Agria Djurförsäkring inte
kommer att ersätta kostnaderna för veterinärvård om den importerade
hittehunden skulle bli sjuk av vissa av dessa parasitsjukdomar.
– Vi vill inte underlätta för dem som importerar hittehundar eftersom de kan
sprida sjukdomar till våra inhemska hundar. Däremot är det en god idé att hjälpa
hittehundarna på plats på andra sätt, fortsätter Lotta Gunnarsson.
Det finns flera aspekter, utöver de veterinärmedicinska. Många utländska
hittehundar är vare sig rumsrena eller vana att vistas inomhus. Vår kultur och
vårt klimat kan verka mycket främmande och konstig och då är det knappast
djurvänligt att utsätta en sjuk hund för ett drastiskt miljöbyte.
– Många glömmer att det finns svenska hittehundar som också behöver nya ägare
– hundar som både är tränade att leva i vårt klimat och vår kultur,
avslutar Lotta Gunnarsson och påminner om
Stockholms
Hundstall och andra liknande verksamheter.
För mer information,
klicka här |