I såväl England som Spanien var tjurhetsning, dvs. kamp mellan hund och tjur, en populär sport. Kastilien var särskilt känt för att föda upp sådana hundar. Dessa hundar härstammade förmodligen från de hundar av molossertyp som fenicierna förde med sig till Britannien redan på 600-talet f Kr från den antika grekiska provinsen Epirus och från det romerska kejsardömet, vilket hade ursprunget till den engelska bulldoggen, samt från s k alanohundar (alanerna var ett medeltida nomadfolk) och från franska stora doggar och dvärgdoggar. I kullarna föddes emellanåt miniatyrvalpar och dessa avlivades eftersom de inte var brukbara till sitt ändamål, men ett fåtal gavs bort som kuriositeter. Under andra hälften av 1800-talet kom några sådana spanska miniatyrhundar till Paris, där de snabbt blev hundarna på modet. Fransmännen korsade dem med engelska miniatyrbulldoggar och resultatet blev den franska bulldoggen.
Den franska bulldoggen av idag är troligtvis resultatet av olika korsningar som gjordes av entusiastiska uppfödare i Paris på 1880-talet. Vid denna tid hålls den franska bulldoggen främst av dem som skötte ruljangsen i Hallarna. Rasen charmade överklassen och artistvärlden med sitt egenartade utseende och sätt och kom snabbt att bli populär. Den första rasklubben bildades 1880 i Paris. Den första franska bulldoggen registrerades 1885 och den första rasstandarden fastställdes 1898, samma år som den franska kennelklubben erkände rasen fransk bulldogg. Rasen ställdes ut fr. o m 1887.

Fransk bulldogg är numera en väletablerad ras, uppskattad över hela världen.

En fransk bulldogg ar en ovanligt charmerande hund och kallas med all rätt hundarnas clown. Det ar inte endast for sitt clownliknande utseende, utan Även i högsta grad for sitt lustiga satt att bete sig, som rasen har fått sitt smeknamn. Någon har sagt att man äger inte en fransk bulldogg, utan man ägs av den, och det är faktiskt mitt i prick. En stor fördel ar att den franska doggen anpassar sig sa 1ätt till familjens rutiner.

En sportig familj har en fin följeslagare i svampskogen, likaväl som kvarterspromeneraren har en nöjd koppelhund. Heta sommardagar vill (skall) den franska bulldoggen motioneras sparsamt. Han föredrar då att bara ligga och lata sig i solen en stund, (för att sedan släntra in i skuggan får en välbehövlig svalka.

Det ar ingen kennelhund vi talar om utan en typisk familjehund, som helst vill vara medelpunkten. Det ar en mycket klok och lättlärd hund, som gärna ”showar” lite extra när han har publik. Han kan dock vara ganska så envis nar andan faller på. En fransk bulldogg är trots sin litenhet ett riktigt kraftpaket, och utan tvekan en ”stor” hund i ett praktiskt litet format.

Inga ärftliga höftleds-/eller ögonsjukdomar är kända. Däremot kan valpningen vara mer komplicerad an normalt, och det är inte ovanligt med kejsarsnitt Fransk Bulldogg Klubb arbetar aktivt for att de självvalpande tikarna skall öka i antal. Precis som i andra raser kan hudallergier förekomma, och detta ar en angelägen fråga, som naturligtvis de seriösa uppfödarna är medvetna om, och inriktar avelsarbetet därefter.

Precis som andra hundraser, mår den franska bulldoggen bra av mänsklig närhet, regelbundna promenader och mental stimulans. Den har en mindre bra signalbarhet och en relativt liten aktionsradie. Den franska bulldoggen ska vara glad, lekfull, sällskaplig och sportig. Den har efter sitt uppförande och karaktär får smeknamnet, hundarnas clown.
På grund av rasens ökade popularitet under 2000-talet i kombination med relativt begränsad uppfödning har rasen varit inblandad i en omfattande smuggelverksamhet. Svenska tullen avlivar flera gånger om året sjuka smuggelvalpar av rasen. Polisen har därför uppmanat köpare av rasen att vara noggrann i valet av säljare/uppfödare för att inte gynna smuggelverksamheten

Karakteristiskt for en fransk bulldoggs utseende är det kvadratiska, tunga huvudet med rättuppstående s k fladdermusöron, och de mörka runda ögonen. Vidare den korta kraftiga kroppen med en medfödd kort svans. Svansen är alltså inte kuperad, som en del tror. När man har sett en fransk bulldogg djupt in i de mörka ögonen så är man definitivt fast.

Det finns tre godkända färger. Vanligast ar den mörkt tigrerade doggen med vita tecken. Dessutom finns gul med eller utan svart mask samt ”skäck”, dvs. en dogg där det vita väger över hundens tigrerade eller gula grundfärg. Även helt vita doggar ar godkända.