tillbaka till lite av varje
| Lite smått och gott….. |
|
De här orden hittade jag både på en kanadensisk och australiensisk tollarsida….. (ska man skratta eller gråta? För det mesta stämmer ju…..) TOP 10 REASONS WHY A TOLLER MIGHT NOT BE THE BREED FOR YOU! On our worldwide Toller E-Mail list there was a conversation that came up about things that prospective owners might not enjoy about the Toller- at the end of discussion Peggy O’Connells Top 10 Reasons why people might not enjoy a Toller- came about – The list appears below- read it well – if you have some doubt after reading this list then maybe a Toller is not for you. In Summary and Terry and I agree very much with the ending to this top 10, if you can’t keep this dog busy don’t get this dog. More so than many breeds, a Toller is a mental, physical commitment. They are not the right dog for everyone and while we love them dearly, we don’t want to see them in pounds and shelters. Keep this in mind when you consider Choosing A LITTLE RED RETRIEVING MACHINE.!! To this Terry and I would like to add that you are NOT letting a dog join your household but more like another child or in fact another family member of Your household- if this isn’t what you envisage then a Toller is not for you. 1. Shedding and mess Tollers do blow their coat seasonally, and they are dogs who like to swim and roll and wallow. They are not a dog for the fastidious or the allergic. 2. Watch your cat Many tollers do just fine in households with cats or other animals. They do have a strong prey drive, however. If you don’t want your cat chased, this may not be the dog for you. The chasing will be all in fun, but it is likely to happen. 3. Don’t expect me to protect you Tollers are generally wary of strangers, but if you want a dog to serve as protection, look elsewhere. While they are excellent natural watch dogs, and their barking may be more than enough to scare away a burglar, these dogs are not cut out to protect. They may not lead the burglar to your silver, wagging all the while like a lab or golden, but they also aren’t likely to go for his leg. 4. The scream Many Tollers have a penetrating scream which they produce to indicate excitement and eagerness. To the uninitiated, this can sound like the dog is being fed into a wood chipper; it’s high pitched, frantic and loud. Not all Tollers scream, but many do. If you are unable to teach quiet manners, or live in a neighborhood where dog noise will get you in trouble, or just don’t like dogs who make noise, this is not the breed for you. The scream is usually a reaction to an exciting stimulus (water, a toy, a ball) rather than a constant behavior, but it can be annoying. 5. Drive Tollers are a hunting breed, and are bred to be working dogs. They have a frantic drive to work, and will retrieve until your arm is ready to fall off. Tendinitis in Toller owners is not unusual. This dog is a retrieving fool who will climb trees to get to a bumper stuck there (we have pictures). This may sound cute now, but after the 400th throw, you may change your mind. 6. Not be everyone’s best friend If you are looking for a dog who wants to be the world’s best friend, the Toller may not be for you. Tollers are gentle and kindly and many can be quite outgoing, but if you are looking for a dog with that Lab ”I just met you and you’re my best friend” attitude, the Toller may be wrong for your. The Toller will greet strangers happily, but generally reserve true enthusiasm for their family and special people. 7. Did you say no? If you give a Toller an inch, they will take a mile and come back for another. Tollers are generally too smart to engage in out and out dominance battles. Instead they sense power vacuums, and exploit them. If you are unable to be firm (kind, but firm) about the rules of your household, and to enforce them consistently, you will find that the ruler of your house has four legs and is red. They don’t have a mean bone in their bodies, but they are opportunistic and stunningly smart. If you aren’t in charge, they will be. 8. Just do what I tell you Tollers love to work, but they are not always as easy to train as other breeds. They need to be challenged and engaged by their work, or they get bored and stop paying attention. They may also try things a dozen ways before they get around to doing what you’re looking for. Patience, inventiveness and flexibility are the rules. If you want a dog who’s going to learn by the book, or if you’re at all unsure about your ability to train a dog who’s a little different from the norm, the toller may not be for you. 9. Smart, smart, smart It cannot be stressed enough that this is a dog with brains to spare. Keeping all that intelligence focused and busy is a big challenge. These dogs MUST be given at least basic obedience training, and many toller owners are active in several dog activities (hunting, agility, fly ball, tracking, competitive obedience) just to keep their Tollers occupied. Even a Toller who is ”just a pet” MUST have basic obedience training and the chance to use their brains (teach them to bring the paper, have them carry the mail in, teach them tricks) or they become downright obnoxious around the house. 10. Vrooom The toller is an energetic dog, and needs plenty of exercise. While they aren’t quite as hyperactive as some breeds, they do need lots of exercise, physical and mental. If you are looking for a dog who is content with nothing more than a pleasant walk in the evening, go elsewhere. Better behavior through exhaustion is the rule for living with a Toller. If you don’t have time to give this breed at least an hour of exercise a day, every day, with plenty of swimming and fetching, look elsewhere. A Toller with excess energy will find another outlet for his drive, and the results are seldom pleasant. If you can’t keep this dog busy, don’t get this dog. More than many breeds, a Toller is a mental and physical commitment. They are not the dog for everyone, and while we love them dearly, we don’t want to see them in pounds and shelters. Keep this in mind as you consider choosing a ”Little Red Retrieving Machine”. Thanks to Peggy O’Connell |
|
On a Lighter Side Here’s a moment of fun from a toller owner. Breeders must be nuts, we all know that, but without us there would be no toller for you and you and you and you! Sit back and enjoy a glimpse into the madness that drives us to breed our dogs and produce those screams, of tollers I mean. 1. Thought the house was too orderly. 2. Never did like having a full nights sleep. 3. Wanted my Vet to get a new BMW. 4. Thought the furniture looked too nice. 5. Love the sounds of puppies in the morning, noon, afternoon, evening, midnight, pre-dawn, etc. 6. Garden and backyard needed renovations, and didn’t want to pay a gardener. 7. Neighbours didn’t complain enough. 8. Kids weren’t enough of a challenge. 9. If you can train & show one dog, why not ten. 10. Wanted to see if spouse really meant those vows. Thanks to Phyllis McDonald |
|
Lojalitet På ett monument utanför en domstolsbyggnad i Missouri finns den mest rörande berättelse som någonsin har nedtecknats om en hunds stora kärlek. Den skrevs på artonhundratalet av George Vest innan han blev senator. Han var juridiskt ombud för en granne vars hund hade blivit dödad och som nu stämde mannen som dödat den och begärde tvåhundra dollar i skadestånd. När Vest hade avslutat sammanfattningen av målet var juryn redan klar med sitt svar. Det tog dem bara två minuter att komma fram till ett utslag. Målsägaren tilldömdes femhundra dollar, men domaren kunde inte tillmötesgå juryns önskan att den som dödat hunden skulle skickas i fängelse eftersom lagen inte tillät ett sådant straff. Här är George Vests ord: (det här är tydligen dessutom sant!) |
|
BARA EN HUND ……(finns det människor som säger) Att säga ”bara” om en varelse som kommit till mej så nära, (KAJ MUNK) |
|
EN KALL NOS En kall nos. DIN HUND. HAN bad inte om att få komma till dej. Han kom bara för att du bad honom. HAN kom till dej för att ge dej vänskap när andra sviker, sympati när andra är emot dej, trofasthet när andra baktalar dej. HAN kom för att ge dej kärlek när du känner dej utlämnad och sällskap när du känner dej ensam. HAN gör dej på gott humör när du är ledsen, tar emot dej med glädjetjut när du äntligen kommer hem. HAN när någon som behöver dej. Någon att smeka, leka med och att ha roligt med. HAN är beroende av din omtanke och din kärlek. HAN protesterar inte då du missförstår honom. HAN är utlämnad till dej på gott och ont. HAN ger dej sköna, avkopplande promenader. HAN ger dej sällskap. Han ger dej kärlek och glädje. HAN vaktar och skyddar dej. Han varnar om främmande människor kommer. HAN överger dej inte så länge han lever. HAN ger dej trygghet. VAD GER DU?? (ANDERS HALLGREN) |
HUNDENS 11 BUD
JAG ÄLSKAR DEJ! |
LIKA BRA SOM VAD……
DÅ MIN KÄRA VÄN, ÄR DU NÄSTAN LIKA BRA SOM DIN HUND! (ÖVERSÄTTNING OCH TILLÄGG AV AARON KNALLER) |
| BRUKSKARLSKLUBBEN Skellefteå Ursprung Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så långt tillbaks i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps- och avelskarlar. När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd för att förenkla din vardag med mannen. Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl. En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och bekanta. Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige. Lyckligtvis är karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid kassan. Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till och med svartsjuka om ”matte” bryr sig för mycket om andra karlar! Kostnader Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil, mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en skicklig jaktkarl kan han bidra till hushållet med bland annat älgkött. På höstarna kan man till och med se hur karlar beger sig ut i flock för att jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, dvs. licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till att bli en skicklig bär- och svampplockare. Allmän skötsel För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker. Västerbottenrasen är vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning av skägg och naglar. Tandvård och trimning av huvudhår bör man överlåta till en fackman. OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och med medföra rättsliga följder i vissa fall! Raser Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och stränder. Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par bedjande, sammetsbruna ögon… men tänk på att dessa karlar oftast helt saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta problem med att få tillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser. Vi väljer att här att presentera Västerbotten; Vad som kännetecknar Västerbottenrasen är främst ett lugnt psyke, relativt lättuppfostrade men de behåller ändå sin lekfullhet högt upp i åldrarna. Alla färger och kroppsbyggnader är godkända. Då Västerbottenrasen är framavlad i ett strängt klimat vistas de ofta utomhus vintertid, gärna två och två eller i flock, företrädesvis på snöskoter. En könsmogen Västerbottenkarl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja någon av de riktiga ”stridstupparna”, de kan bli svåra att få någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna! Då måste man omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer. Det ger honom en trygghet att veta sin plats. Även den lugnaste Västerbottenkarl kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot. Det gäller då att vänligt men bestämt tillrättavisa honom. Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne eller en utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt öldrickande framför tipsextra. Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte heller att ge rikligt med beröm! Karlar sporras då och utför villigt sina små tjänster. Uppfostran Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande människor. Någon som ej är van karlar kan till och med bli rädd. En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för andra. Mycket vanligt är en tendens att springa efter andra karlars bilar och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda! Avel Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna. Ett byte kan komma i åtanke. Förövrigt brukar Västerbottenkarlarna visa sig villiga till avel något som bekräftas från BB-håll. Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning och är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om motsatt reaktion i kan sällsynta fall förekomma. Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är inte lämpliga som sällskapskarlar och du bör snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara. Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har sådana defekter innan de tar hem honom. Kost En Västerbottenkarl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den kost de är uppfödda på (det s.k. ”mamma-köttbullssyndromet”). Rådgör därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt att låta honom tigga vid bordet. Vissa karlar visar tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av Västerbottenkarlar men låt det inte bli till någon vana. Ett par burkar per år under sträng uppsikt är dock inget att oroa sig för. Sjukdomar Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast vid helg- och skiftarbete. Många Västerbottenkarlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor har faktiskt påträffats. Sammanfattning Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga en kvinna bör veta om män”. Du kan givetvis också vända dig till närmaste veterinärklinik. |
|
Hur man ger sin katt ett piller: 1. Lyft upp katten och håll den i ditt armveck så som du skulle hålla ett spädbarn. Placera höger hands pekfinger och tumme på vardera sidan om kattens mun och tryck försiktigt på kattens kinder, håll samtidigt pillret i handflatan. När katten öppnar sin mun, låt pillret rulla ini munnen. Låt nu katten stänga sin mun så att den kan svälja i lugn och ro. 2. Ta upp pillret från golvet och hämta fram katten från bakom soffan. Låt katten ligga i ditt armveck igen, och upprepa proceduren från punkt 1. 3. Hämta tillbaka katten från sovrummet, och släng det uppblötta pillret. 4. Ta fram ett nytt piller ur folieförpackningen, håll katten i vänster arm och håll i baktassarna hårt med vänster hand. Tvinga upp käkarna och tryck in pillret längst bak i kattens mun med pekfingret. Stäng nu kattens mun och räkna till tio. 5. Fiska upp pillret ur akvariet och plocka ner katten från bokhyllans översta hylla. Ropa in din make/maka från trädgården. 6. Ställ dig på knä och håll fast katten mellan dina ben, håll hårt om fram och bakbenen. Strunta i om katten morrar. Be din make/maka att hålla fast huvudet samtidigt som du kör in en linjal i kattens mun. Låt pillret glida ner längs linjalen och gnid kattens struphuvud kraftigt för att sätta igång sväljreflexerna. 7. Plocka ner katten från gardinstången. Plocka ur ett nytt piller ur förpackningen. Gör en snabb anteckning om att köpa en ny linjal och att laga gardinerna. Sopa försiktigt upp skärvorna från de krossade porslinsfigurerna som stod i fönstret och lägg dem åt sidan för reparation. 8. Vira in katten i ett badlakan och be maken/makan att ligga uppe på katten så att dess huvud sticker fram ur armhålan. Lägg pillret i ett sugrör, tvinga upp kattens mun med en penna och blås i sugröret. 9. Läs på etiketten så att du försäkrar dig om att pillret inte är skadligt för människor. Drick ett glas vatten för att skölja bort den äckliga smaken. Sätt på ett plåster på din makes/makas arm och tvätta bort blodet från mattan med kallt vatten och såpa. 10. Hämta katten från grannens trädgårdsbod. Hämta ännu ett piller. Stoppa in katten i ett köksskåp och stäng dörren så att endast huvudet sticker ut. Tvinga upp munnen med en matsked och skjut in pillret i kattens mun med ett gummiband. 11. Hämta en skruvmejsel ur garaget och sätt tillbaka skåpsluckan på sina gångjärn. Sätt på ett skyddsförband på din kind. Ring din husläkare och fråga när du tog din senaste stelkrampsspruta. Släng din nedblodade T-shirt och hämta en ny i garderoben. 12. Ring brandkåren och be dem plocka ner katten från trädet på andra sidan gatan. Be din granne om ursäkt för det demolerade staketet. Hämta det sista pillret ur foliepaketet. 13. Surra ihop kattens framben med bakbenen med ståltråd och fäst stadigt till ett ben på matrumsbordet. Hämta dina skinnskodda trädgårdshandskar i verktygsboden. Tryck in pillret i kattens mun och följ upp med en stor bit oxfilé. Håll huvudet vertikalt och spola ner en till två liter vatten för att skölja ner pillret. 14. Be din make/maka att köra dig till akuten. Sitt tyst och snällt medan doktorn syr ihop dina fingrar med tolv stygn och plockar ut resterna av pillret ur ditt högra öga. Åk förbi möbelbutiken på vägen hem och beställ ett nytt matsalsbord. 15. Ring Blå Stjärnan och be dem hämta katten. Kolla med ditt lokala zoo hur mycket en hamster kostar. |