Valpdagbok för R-kullen >>>>

14/7 Nu har jag bytt halsband på valp 5. Vi hade alla valparna tingade men jag fick ett återbud på en hane. Men paret från Övik ska komma och hälsa på oss på torsdag så då får vi se vem som söker nytt hem eftersom att Johanna ska ha hane 5 :)

12/7 Valp 1 har nu nästan börjat att resa sej och gå!

8/7 Idag har även kille 5 tappat sin navelsträng. De är verkligen otroligt aktiva för att vara i princip nyfödda. De krälar omkring mer eller mindre i hela valplådan

7/7 Natten har varit lugn. Mamma kom hit i går så att jag skulle få sova och hon lät mej sova i 5 timmar, TACK underbara du, vad skönt det var att sova.
Alla valparna är över sin födelsevikt så det känns superbra. Alla utom valp 5 har tappat navelsträngen idag!

6/7 Valp 1 kom 01.14, en hane vikt 351gr, trf eller brindle
       valp 2 kom 01.45, en tik, vikt 259 gr, röd eller sobel
Sara tyckte att tik 2 var lite rosslig och gick iväg för att hämta en sug och då passade Brindla på att föda fram valp 3
       valp 3 kom 01.49, en tik, vikt 316 gr, trf eller brindle
       valp 4 kom 02.27, en tik, vikt 330 gr, röd eller sobel
       valp 5 kom 03.08, en hane, vikt 287 gr, röd eller sobel
       valp 6 kom 04.06, en hane, vikt 319 gr, röd eller sobel
       valp 7 kom 07.00, en tik, vikt 304 gr, trf eller brindle, jättefin men klarade sej inte :(
       valp 8 kom genom kejsarsnitt, en tik, röd eller sobel som tyvärr inte klarade sej

När valp 1 föddes så blev Brindla lite rädd och fundersam, vad det var som hände. Men jag pratade lugnt med henne och sa till henne att komma tillbaka och lägga sej på fällen med oss så då gjorde hon det. Men hon förstod inte direkt att hon skulle slicka på valparna så jag frågade Sara om de hade nåt element som vi kunde låna så att inte valparna skulle blir för kalla. Så hon gick och hämtade både fäll, handdukar, element, plasthandskar och sugar.

Valp 2 var väldigt seg när hon föddes så jag var säker på att hon skulle dö för oss, men Sara kämpade på alla möjliga sätt för att hon skulle klara sej. Sara gnuggade och la till henne vid en spene och gnuggade och försökte få i henne mat osv. Efter kanske 20-25 min så vände det och hon började dia själv! Stor lycka!

När Frida började sitt pass på morgonen så trodde hon inte att det var sant att jag var där igen med en valpning... Jag sa att vi känner oss som en sponsor till er :)
Sara hade gjort en ny röntgen efter valp 6 och såg då att det var 2 st valpar kvar. När nr 6 var ute så kollade Sara med ultraljud var sista valpen låg och om hon kunde se hur den mådde. På UK så såg allt jättebra ut så när Frida kom så diskuterade vi hur vi skulle göra. Frida tyckte att vi skulle snitta eftersom att hjärtljuden var starka óch bra på valpen och jag sa att då kör vi.
Men som vanligt så hade vi inte turen på vår sida utan hon dog fastän de kämpade på med henne så hjälpte det inte och tyvärr är det ju sånt som händer.

Kl 12 fick jag åka hem med Brindla och valpgänget. Pekka körde jag hem vid 03.30 så att han skulle få sova några timmar innan han skulle på jobbet.

Summa summarum så det jag har lärt mej av det här är att jag alltid ska ha sugar hemma och nu har vi skaffat några till nästa valpning, när den nu kommer att bli av.