Minis dagbok 2008 >>>>

 
18/9 Oj vad jag har missat att skriva här inne hos Mini.... Jag har ju placerat om Mini till en familj i Göteborg som tycker jättemycket om henne så det känns väldigt bra för mej. Stort lycka till och jag hoppas att ni blir lika nöjd i fortsättningen också med den lilla, busiga råttan som tror att hon är en Dobermann ibland. Hahahhahaha

8/4 I tisdags så hade jag tid för en ordentlig undersökning av Mini eftersom att hon har haltat till och från under en tid. Jag fick förslag om att det kunde vara ett ledband så jag pratade med min veterinär som bokade in en tid med sövning för att hon skulle kunna kolla allt som hade med det att göra.
När jag kom dit så fick vi börja med att springa fram och tillbaka för att hon skulle kolla rörelserna på Mini och det gick bra.
Sen gick vi in i undersökningsrummet och där kände veterinären igenom Mini flera, flera gånger innan hon berättade för mej att det var helt klart patella hon hade så hon tyckte inte att det var lönt att söva henne och då höll jag med för att söva innebär ju alltid en risk.
Så nu tänker jag ställa ut Mini på de utställningar som jag har tänkt i år och sen kollar jag henne igen om ett år om det har vuxit till sej med muskler eller så annars så funderar jag på att sälja henne.....
Känns inte alls skojigt eftersom att Mini har utvecklats väldigt bra de senaste månaderna och ser riktigt bra ut.
Men jag börjar bli van att det går emot mej när det gäller pappisarna så jag hoppas att det blir valpar med My eller Dreamie i år i stället så att jag får bli glad.... :)

23/3 Mini fick följa med till veterinären för att få sin vaccination. Så nu är det gjort i alla fall! Efteråt åkte vi iväg så att hon fick prova på att gå ett kort viltspår. Mini fick gå först och hon spårade faktiskt bättre än vad jag hade förväntat mej så det var ju skoj. Hon var inte speciellt intresserad av klöven. Men eftersom att hon var det när hon var yngre så ska det nog inte vara några större problem att få tillbaka intresset. Hon var inte rädd i alla fall utan hade svansen uppe hela tiden hon spårade så det var skoj att se.
Mini har ju blivit väldigt annorlunda sen hon blev ensamhund hos mej. Hon har fått lite bättre självförtroende och det är ju kanonbra. Jag ska ju iväg på lite utställningar med henne framöver för att träna henne.
Jag har även lärt henne några konster så nu kan Mini: "high five", "vinka", "hur gör flickorna i Stockholm" (då lägger hon sej med benen i luften!) och "inte röra godis på tassen", "pussas", "sitt vackert" (på bakbenen med tassarna framför sej) och så har vi börjat lite med att lära in "rulla runt".
Jag ska fortsätta att träna in lite cirkuskonster med henne och jag har även börjat att träna lite lydnad med henne. Ligg, sitt, inkallning går bra inomhus men ute blir det för mycket störningar, men vi kämpar på,
Nu tycker hon att det är rätt OK att stå på bordet i alla fall och det är ju skoj.

16/1 Det har gått väldigt bra att ha Dreamie och Mini tillsammans så det är ju skönt att höra. I morgon så kommer Kina hit med dem för eftersom att hon ska jobba hela helgen så sa jag att jag kan ha Dreamie i helgen så hon slipper vara själv. Det är väldigt bra det här med tjänster och gentjänster för hundarna. Mamma har tyckt att det har varit så tomt här utan lilla Ministumpan. Kina berättade att det är Mini som bossar över Dreamie också. Magnus gjorde ett litet för bra jobb med henne för kaxig det blev hon så att det räcker..... *skratt*

10/1 Kina kom och hälsade på med Dreamie idag. När jag berättade att jag skulle försöka hålla Mini i stillhet från att leka med Gioia så erbjöd sej Kina att prova att ta hem Mini med Dreamie. Så i morgon kommer Mini tillbaka så får jag höra hur det har gått och om det har gått bra så kanske hon får bo med Drömmen hos Kina några veckor så att vi får se hur det blir med bakbenet.

8/1 -09 Idag så tog jag mej i kragen och åkte iväg och vägde Ministumpan. Nu väger hon modiga 3 kg precis. Hon ser riktigt bra ut den lilla råttan. Jag hoppas bara att det som är med bakbenet kommer att läka ut så att det inte blir nåt mer med det. Men det har ju gått trott i det här med pappisar och mej så jag tar då ingenting för givet. Men jag har svårt att tänka mej att det skulle vara något allvarligt med Mini eftersom att hältan går över så fort och hon inte ömmar eller nåt heller.

15/10 -08 2.7 kg

18/7 -08 2.1 kg

9/6 -08 Idag så klippte jag klorna igen på lilla stumpan och det blev lite protester men det gick bara bra.

31/5 Jag tänkte jag skulle berätta lite om hur det gick till då jag köpte Mini.
När vi åkte hem från Tyskland den andra gången så hade jag frågat Lena om vi kunde stanna till hos Doris då vi åkte hem eftersom att vi ändå skulle stanna i Göteborg och visa upp Eliska för några som var intresserade av att köpa en valp.
Lena är ju världens snällaste så det är klart att hon gick med på det.... :=)
Så när vi var nere på Ullared så skickade jag ett SMS till Doris och frågade om hon ville ha nåt besök och som tur var för oss så ville hon det. Vi köpte med oss lite fika och lite godis till hundarna (den här gången visste jag ju hur många hon hade... *skratt* Så nu köpte vi en storpack med tuggisar...)
Vi satt nere i köket med några av pappisarna bl.a min favorit Porthos (Dreamies halvbror) då Doris säger att hon har valpar! Va säger jag det har jag helt missat... Ja för vi har inte skrivit om de på hemsidan än... Vill du se? Hur kan man säga nej till ett sånt erbjudande? Vi gick upp till valprummet och där hade de två kullar men den ena kullen var tingad. Men Duracellerna var kvar! Bara det smeknamnet gjorde ju att jag blev intresserad såklart.
Jag frågade lite försynt vart de skulle säljas någonstans och då säjer Doris att de inte är tingade....
Very dangerous att visa mej otingade valpar. *skratt* Det var en tik och två hanar.... Det var dessutom på Dreamies födelsedag den 17 maj som vi var där och tiken heter WV Silver Dream! Dessutom så var hon så ohyggligt lik Dreamie i uttrycket att jag smälte ju som vax såklart för henne.
Jag frågade Doris om det var den typen av hund som jag vill ha och det var det trodde hon. Vad säger Monia då sa jag? Du kan få tala med henne sa Doris och ringde upp Monia som inte tyckte att det var ett dugg märkligt att jag ringde till henne från Doris hemtelefon!
De är helt underbara de här människorna inte mycket som kan göra dem förvånade! *skratt*
Monia tyckte att det var en strålande idé att ta från den här kullen istället. De var ju 10 veckor då jag var där så de var leveransklara. Alltså tecknen hopade sej i skyn för mej..... Ja det var ju inte så galet som det kan låta eftersom att jag hade tingat en tikvalp efter Pumans halvsyster och Ludde som skulle paras nu i höst. Men då jag fick se den här sötnosen så var det ju kört! För de får ju inte så många valpar, så det var ju inte säkert att det skulle bli någon tik till mej ändå. Så nu gällde det bara vad Doris skulle säga... Hon var inte sådär självklar över att jag skulle ha henne.... Men jag försökte att inte tjata men det var väldigt svårt.... *skratt* Till slut så sa Lena att nu måste vi bestämma oss eftersom att Doris skulle utfodra alla hundarna och sen åka och jobba. Ja jag bestämde mej för länge sen jag så det är upp till dej sa jag. Men sa Doris hon är ju inte besiktad. Det kan jag göra på tisdag hemma i Övik. Jag hade inget bur men där var det återigen ödet som gav mej en knuff...... Eva-Marie skulle nämligen upp och tävla i agility i Sundsvall samma dag som jag skulle ställa ut hundarna så då kunde jag ta ner buren till henne som kunde ta ner den till Doris.
Så till slut sa Doris de förlösande orden: jaha ska vi ta och skriva då?
Oj va jag blev glad! Så gick det till då lilla Mini blev min lillastumpa......
Ibland så ska man vara openminded så att m an kan ta till sej nya saker....
TACK snälla rara Doris att du lät mej köpa Mini efter stor tvekan! *skratt* Jag lovar att ta hand om henne så mycket och bra jag bara kan......