Dylans dagbok 2007-2012 >>>>
2006 2005

21/7 -12 Idag fick jag ett sorgligt meddelande från Lotta :(

Hej Carina,

Jag har tråkiga nyheter. Dylan finns inte hos oss längre. Han har varit sjuk i några veckor, halv ansiktsförlamning, problem att gå mm. Förloppet har varit snabbt och han fick genom magnetröntgen igår konstaterad hjärntumör. Vi var alla hos honom när han somnade in. Vi sörjer honom djupt. Han har varit denna familjens älskling. Vi vet att han har haft ett bra hundliv, men sörjer att det blev så kort. Jag vill bara att du ska veta. Kram Lotta

6/2 -07 Här kommer fortsättningen om Dylan:

Hej Carina
 
Dylan är redan nu mycket piggare och magen är tillsynes i ordning. Det härligaste är att se honom äta sin tråkiga skonkost med sån aptit.
Som vanligt så har Dylans öde följts av alla. Både jag och Nils har ju fått vara hemma från jobbet så alla där följer utvecklingen med stort intresse. När han åkte in på sjukhus i Fredags var folk uppriktigt ledsna och mycket stöttande. Rörande faktiskt!
 
Idag var han så pigg på dagen att jag ringde dagis och sa att vi kommer ett litet tag imorgon, så får vi se hur han orkar.

Nu är det snart medicindax för Dylan. Han är så tålig och snäll när vi kommer med piller och krämer så man blir imponerad. Vårt lilla söt djur!
 
Lycka till i Piteå fast det behöver man ju knappt säga till er som vinner ALLT ;-)
 
STOR KRAM
Lotta

4/2 -07 Här kommer lite information hur det har varit med Dylan:
(Alldeles riktigt Lotta så vill jag självklart veta vad som händer mina valpar...)

Hej Carina
 
Det är ju skandal att man hör av sig när det är elände men ...
 
Jag tänkte bara skicka en liten lägesrapport. Dylan fick vinterkräksjukan för en och en halv snart två veckor sedan, som åtminstone i Stockholm även går bland hundar. Han var dålig enligt ungefär samma mönster som barnen som oxå dom var sjuka i ungefär samma veva. Kräkningar en halv dag sedan diarre, så blev han lite piggare men sedan vände det och han blev sämre igen.
Vi ringde veterinären och kollade och femte dagen åkte vi hem. Då var han inte uttorkad alls ingen feber bra slemhinnor etc, så utrustade med en medecin och skonkost åkte vi hem. Men hemma blev han bara sämre och sämre. Tog nästan ingen mat och vi fick lirka i honom vatten och han hade sprutdiarre, blev smalare och smalare och sov hela tiden. Vi ringde såklart igen och fick tips om en ny medicin som vi gav honom och vid tredje doceringen, en dag senare så kräktes han upp det vi lyckats få i honom. Då åkte Nils in med honom igen. Då var han på gång att bli uttorkad och var ordentligt medtagen (och vi!!). Men då bestämde dom att dom skulle ta in honom så i fredags förmiddag blev han inlagd. Bra, men ledsamt. (Jag grät på jobbet när jag fick höra, Nils åkte med honom). Så nu har han varit inlagd hela helgen och i eftermiddags fick vi hämta honom.
 
Då hade dom gett honom dropp, tvångsmatat honom tills han åt själv, vilket han hade gjort idag. Tagit blodprov och röntgen som båda var bra (lite lågt protein värde men det ska vi kollla upp om två veckor). Han har fått penicillin och nu längtade han hem.
 
Det var en helt annan hund vi fick hem, MYCKET glad och med pigga ögon, han har ätit sin skonkost och han bajsar på riktigt!!! Vi är överlyckliga.
 
Nu får vi fortsätta att ha jour hemma tills han är frisk och stark nog att gå tillbaka till dagis. Han har två medeciner med sig hem som han tar utan vidare mankemang, Så just nu ser allt bra och ljust ut, ÄNTLIGEN.
 
Vi har haft två dagar utan hund hemma och det har inte varit roligt! Nils blev helt deprimerad och bara gick och muttrade att han saknade sin hund. Jag har haft en klump i halsen hela tiden. OTROLIGT att man får så starka band till sin busiga lilla hund.
 
Jag tänkte att du nog ville veta iallafall.
Annars är allt bara bra.
 
Just nu är allt bara happiness!
Kram
Lotta