Agrias sommartips >>>>

Agrias tips för hundägarna inför sommaren.

Alla de här tipsen finns på www.agria.se där det även finns en hel del annat läsvärt. Bl.a. så kan man kolla på olika veterinärfrågor eller ställa egna frågor till deras veterinär.

Fästingar - sommarens gissel
Det kan vara svårt att skilja sjukdomarna åt eftersom symtom

Vanliga akuta symtom är feber, trötthet, nedsatt aptit, ovillighet att röra sig, hälta och olika former av neurologiska symtom. Vid ehrlichios kan även blodbrist och blödningar förekomma. De vanligaste symtomen vid kronisk sjukdom är trötthet och rörelsestörningar.

Ta bort fästingar
Fästingar bör tas bort så fort de upptäcks, helst inom det första dygnet efter det att de satt sig fast. På apoteket finns receptbelagda preparat som effektiv skyddar mot fästingbett. Kontakta din veterinär. Om din hund ändå skulle bli angripen tar du bort fästingen med en fästingplockare eller pincett. Du ska inte ha något medel och du behöver inte "vrida" bort fästingen, utan dra rätt ut. Läs mer om fästingar
här.


Behandlas med antibiotika
Både borrelios och ehrlichios kan behandlas med antibiotika. De flesta djur som drabbats av borrelios eller ehrlichios tillfrisknar helt. Endast ett mindre antal djur utvecklar kroniska symtom. Däremot finns det en risk för att djuren kan bli infekterade på nytt. Det är viktigt att komma ihåg att många djur som blir smittade inte visar några tecken på sjukdom.

Några andra exempel på fästingburna infektioner:

Babesios hos nötkreatur som orsakas av en protozo, Babesia divergens.

Tularemi (harpest) orsakas av bakterien Francisella tularensis, ger sjukdomssymtom hos skogsharar och gnagare men också människor kan drabbas.

Q-feber orsakas av rickettsien Coxiella burnetti som bland annat förekommer hos får och nötkreatur. Den ger hos människa influensaliknande sjukdomssymtom.

TBE (tick-borne encephalitis; hjärninflammation) är en virusinfektion som sprids med den vanliga fästingen och drabbar varje år mellan 50-100 svenskar. TBE-infekterade fästingar förekommer nästan bara längs ostkusten och på vissa öar i Mälaren. Sjukdomssymtomen är influensaliknande med feber, värk i kroppen , huvudvärk och i sällsynta fall förlamning av enstaka extremiteter. Dödsfall är sällsynta, men konvalescenstiden kan vara lång. Enstaka verifierade fall hos hund finns rapporterade.

Listan på sjukdomar kan göras mycket längre och dessutom bidrar sannolikt fästingar till att sprida infektioner som vi idag inte har en aning om att de existerar.


Hur kan man skydda sig mot fästingangrepp?

  • För att minska risken att drabbas av en fästingburen sjukdom ska man försöka skydda sig och sitt husdjur från att bli biten av fästingar. Här följer några råd:
  • Om man vistas i fästingrik terräng, gör en daglig inspektion av både "folk och fä".
  • Avlägsna fästingen så snart som möjligt. Det finns olika fästingpincetter på marknaden som underlättar borttagandet.
  • Människor som vistas i fästingrik miljö bör använda heltäckande klädsel.
  • Djur kan behandlas i förebyggande syfte med antiparasitära medel, vilket gör att fästingarna inte biter. Exspot är exempel på ett fästingmedel. Ta kontakt med din veterinär så får du veta mer.
  • Vaccin finns mot vissa av sjukdomarna, exempelvis TBE-vaccin för humant bruk. I Sverige finns idag inga godkända vacciner för djur.

Lever i tre år
Ixodes ricinus, "den vanliga fästingen" är överförare av ett stort antal sjukdomar både hos djur och människa. Från det att äggen läggs tills fästingen är könsmogen tar det cirka tre år och fästingens liv består av fyra stadier. Första året lägger honan tusentals ägg. Larverna som kläcks från äggen "äter ett blodmål" nästföljande år, faller till marken och utvecklas till nästa stadie, nymf. Efter att ha ätit ytterligare ett blodmål det tredje året utvecklas nymfen till vuxen fästing.

Lurar i gräset
Fästingen har inga riktiga ögon, men kan uppfatta ljus och mörker. Den kryper upp på ett grässtrå eller liknade och väntar på att ett värddjur ska komma förbi. När värddjuret närmar sig uppfattar fästingen vibrationerna i marken, ljusförändringar, värddjurets värme och koldioxiden i utandningsluften från värddjuret, och försöker då krypa upp på värddjuret.

Källförteckning:
Sveriges Veterinärtidning, Tema: Fästingburna infektioner.
1994, nr 7.
Veterinary Parasitology. Ed. GM Urquart et al. 1996, 2th ed.
Sveriges Veterinärtidning, Ehrlichia, Suppl. 30, 1999, nr 15.en är lika. En fästingburen infektion kan misstänkas på grund av vistelseort och kliniska symtom. Symtomen kan uppträda året om, under föresättning att djuret har exponerats för fästingar någon gång under året.

---------------------------------------------------------------------------------------------Värmeslag
Det förekommer ganska ofta att hundägare lämnar sin hund i bilen en varm och solig sommardag. Fönstret kanske öppnas några centimeter så att hunden ska få luft. När man sedan kommer tillbaka ligger hunden medvetslös i bilen. Vad har hänt och varför?

Temperaturen i en bil stiger snabbt då den står i solen, trots att temperaturen utomhus bara är drygt tjugo grader. En hund som blir varm kan inte svettas, utan måste göra sig av med värmen genom att "flåsa" och genom andningsluften få bort värmen ur kroppen. Med utandningsluften förloras då all vätska. Hundens kroppstemperatur stiger från normala 38 grader till 39 grader för att senare stiga upp mot 40 grader. När hunden närmar sig 41 grader fortsätter temperaturen att stiga. Hunden förlorar då medvetandet och om inget snabbt görs kommer den att dö.

Vad gör jag om hunden fått värmeslag?
Om hunden påträffas i tid är snabba åtgärder viktiga! Om du har tillgång till en termometer så ta tempen på hunden. Ta ut hunden ur bilen och duscha den med vatten, eller blöt en handduk och blöt sedan ner hundens päls ända in på bara skinnet. Åk direkt till djursjukhus, klinik eller veterinär-mottagning.

Behandlingen fortsätter med alla medel att få ner kroppstemperaturen till under 39 grader. Hunden kommer att få dropp och andra mediciner beroende på hur allvarligt hundens tillstånd är. Vid allt för hög kroppstemperatur kan det uppstå allvarliga hjärnskador, hjärtskador, tarmskador, lever- och njurskador samt olika blodförändringar. Många hundar är i behov av sjukhusvård under flera dagar. Utgången är alltid oviss vid dessa händelser. Om hundföraren själv satt in tidiga åtgärder för att svalka sin hund, förbättras hundens chanser att överleva.

Lämna aldrig hunden instängd i en bil en sommardag. Jag mätte temperaturen i en bil en varm sommardag. Klockan 15.00 var utomhustemperaturen 27 grader. I en blå bil som stod i solen var temperaturen 49,8 grader.

Hundförarens åtgärder:
1. Lämna aldrig hunden i en parkerad bil en solig dag.
2. Om det hänt: Ta ut hunden i friska luften.
3. Duscha eller blöt ner hunden med våta handdukar.
4. Åk omedelbart till djursjukhus eller klinik.

Text: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

----------------------------------------------------------------------------------------------Skärsår
Skärsår är en av de vanligaste olyckshändelser som drabbar hundar.

I de flesta fall verkar hunden inte ha speciellt ont. Den linkar lite och lämnar blodiga tasspår efter sig . Blödningen ser ofta värre och farligare ut än vad den är. Det är ovanligt att en hund förblöder av ett skärsår i tassen.

Om såret är djupt och sitter på baksidan av tassen ovan trampdynorna kan stora kärl ha skadats. Även om alla skärsår läker utan att man syr, bör ett skärsår sys för en snabb och okomplicerad läkning

För bästa resultat ska såret helst sys inom åtta timmar. Dröjer man längre är det inte någon ide att försöka sy eftersom såret spricker upp.
Efter ett par dygn har olika avstötningsprocesser avstannat och då är det möjligt att skära rent såret för att därefter sy.

Mindre skärsår som inte går igenom alla hudlager kan lämnas utan åtgärd.

  • Se till att hunden inte slickar på såret.
  • Rengör såret med tvål och vatten.
  • Använd krage för att hindra hunden att slicka.
    Kragar finns att köpa i djuraffär och hos veterinär.

Djupare sår bör sys för snabbare sårläkning. Är du osäker på om såret ska sys kontakta veterinär eller djursjukhus. Sår som ska sys bör bör komma till veterinär för åtgärd inom sex timmar.

Vad gör du när hunden skär sig?
Om det finns grus eller smuts i såret bör det spolas ur med rent vatten eller fysiologisk koksaltlösning som finns att köpa på Apoteket.

Inspektera därefter såret. Hur ser det ut? De sår som är mer än en centimeter långa och skär rätt in i trampdynan ska självklart sys. Andra sår, till exempel flikar i trampdynan, kan vara svårare att bedöma.

Om såret blöder rikligt – lägg ett tassbandage. Rätt bandagerat, det vill säga med bomull mellan tårna, kan man linda med ett kraftigt tryck så att blödningen upphör. Det går inte att tejpa ett skärsår på en hund. Såret brukar spricka upp och man tejpar dessutom in bakterierna.

Det är inte bra att försöka tvätta rent såret med vätskor som till exempel Jodopax och därefter sätta på en salva. Starka medel och sårsalvor förstör cellerna i såret så att de också måste stötas bort innan en läkning kan ske. Resultatet blir en inflammation med var i såret.

Hunden bör hållas i stillhet.

Hundförarens sjukvård

  • Inspektera såret
  • Ta bort eller spola bort grus och smuts med fysiologisk koksaltlösning
  • Lägg ett tassbandage
  • Håll hunden i stillhet så att blödningen stoppar fortare
  • Vid kraftig blödning – tryckbandage
  • Åk till veterinär för att sy såret snarast

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

------------------------------------------------------------------------------Insektsbett
Enstaka geting- och bistick ger nästan aldrig några allvarliga reaktioner, även om en del hundar kan klaga högljutt efter ett stick. Det brukar ge sig utan åtgärd. Vissa hundar är kraftigt överkänsliga för geting- eller bistick och kan få en allergisk reaktion på grund av sticken. Detta är dock mycket ovanligt.

  • Inspektera hunden.
  • Rör det sig om enstaka eller många stick?
  • Är hundens allmäntillstånd dåligt? Är den trött och blek?
  • Håll hunden under uppsikt den närmaste timmen.
  • Kontakta veterinär om hunden blir dålig.

----------------------------------------------------------------------------------------------Ormbett
Ormbett är den vanligaste förgiftningen. Vi har endast en giftig orm i Sverige, nämligen huggormen. I vissa trakter är den mycket vanlig, till exempel i Stockholms skärgård. I andra delar av landet är den desto ovanligare.

Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar! I de lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden får en lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig medicinering. I de allvarligare fallen får den kraftigare lever- och njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd. Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla hundar ormbetten.

Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att hunden blir biten i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet aldrig på förhand vilken hund som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån att vilken hund som helst kan bli dålig.

En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls, vid andra tillfällen kommer en större dos.

Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar som gift.

Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir den trött och vill helst ligga. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen.
Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör. Vad beror nu detta på?
Blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp. Lymfcirkulationen sprider sen giftet.

Om en hund dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på tassen sprids giftet ännu mer effektivt.

Vistas man i ormrika trakter bör man ha tillgång till kortison så att behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett recept.

Hundförarens sjukvård

  • Inspektera och leta efter bettet.
  • Ge hunden kortison.
  • Om du kan få tag på is – lägg ett kylande omslag.
  • Håll hunden i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben.
  • Uppsök veterinär.

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

Mer om ormbett
Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar! I de lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden får en lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig medicinering. I de allvarligare fallen får den kraftigare lever- och njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd. Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla hundar ormbetten.

Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att hunden blir biten i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet aldrig på förhand vilken hund som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån att vilken hund som helst kan bli dålig.

En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls, vid andra tillfällen kommer en större dos.

Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar som gift.

Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir den trött och vill helst ligga. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen.
Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet.

De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör. Vad beror nu detta på?
Blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp. Lymfcirkulationen sprider sen giftet.

Om en hund dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på tassen sprids giftet ännu mer effektivt.

Vistas man i ormrika trakter bör man ha tillgång till kortison så att behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett recept.

  • Inspektera och leta efter bettet.
  • Ge hunden kortison.
  • Om du kan få tag på is – lägg ett kylande omslag.
  • Håll hunden i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben.
  • Uppsök veterinär.

----------------------------------------------------------------------------------------------Råttgiftsförgiftning
Det händer ibland att hundar äter råttgift och blir sjuka och till och med dör. Råttgift innehåller ofta ett ämne som heter cumarin, vilket försämrar blodets förmåga att koagulera. De råttor som äter giftet dör av inre förblödning.

Modernare råttgift innehåller nya varianter av cumarin och är betydligt starkare och fodrar längre behandling av hunden.

För att en hund ska må dåligt krävs det ofta att den äter av råttgiftet flera dagar i sträck.
Symptomen hos en hund som ätit råttgift är ospecifika. Ofta märks förgiftningen inte på annat sätt än att hunden blir trött och slemhinnorna är bleka. Hunden kan också få svårt att andas och orkar till slut inte att gå.

Hunden kan förblöda av inre blödningar. Det räcker ibland att den rör på sig, stöter emot saker och flämtar mycket för att små blödningar som inte upphör, ska uppstå. Dessa hundar brukar förblöda in mot brösthålan eller mot buken.

Om en förgiftad hund ska klara sig fodras två saker:

1. Motgift, det vill säga K-vitamin, i cirka tre veckor.
2. Absolut vila – det vill säga burvila.

Viktigast är att förebygga förgiftning. Lägg inte ut råttgift så att hundar och barn kan komma åt det.

Hundförarens sjukvård

  • Förebygg.
  • Ta med paketet eller uppgifter om giftet till veterinären.
  • Försök avgöra om hunden verkligen har ätit av råttgiftet.
  • Om hunden bevisligen ätit av giftet kan man få den att kräkas upp det om det inte gått för lång tid d.v.s. 1-2 timmar.
  • Uppsök veterinär för lämplig behandling.

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

----------------------------------------------------------------------------------------------Bitsår
Hundslagsmål är vanliga och resulterar ofta i mer eller mindre allvarliga bitsår. Har din hund varit i slagsmål bör du kontrollera den noggrant.

Ett bitsår bör alltid undersökas av en veterinär, även om såret till en början ser ganska oskyldigt ut – bara ett par små hål (oftast minst två) i huden. Man måste alltid räkna med att ett bitsår är infekterat och att inflammation och varbildning kan uppkomma.

När en hund biter en annan hund använder den sina stora hörntänder. Tänderna perforerar huden varefter hunden sliter loss huden från underlaget. Resultatet blir en fickbildning mellan huden och underlaget. Efter några timmar har blod och sårvätska samlats i sårfickan.

Samtidigt som bettet perforerar huden lossnar bakterier från tänderna. Den proteinrika sårvätskan är ett utmärkt skafferi för hungriga bakterier. Efter ett eller ett par dygn har en kraftig inflammation utvecklats. Mer vätska och var samlas, huden blir svullen och öm och ur de ganska små såren rinner vätska. I vissa fall bildas bölder med var.

Om hundens päls är lång kan de små hålen efter hörntänderna vara svåra att hitta. Ett tecken på att hunden har bitsår är givetvis förekomst av blod eller att pälsen har klibbat ihop. Sära på håret och titta i hårbotten. Om du hittar ett sår bör du klippa bort håret som finns runt omkring och kontakta veterinär.

Ett bitsår måste ofta dräneras. Veterinären gör då en öppning på sårets lägsta punkt så att var och sårvätska kan rinna ut. Ofta lägger veterinären in en gummislang i såret – ett dränage. Den brukar få sitta i tre dagar för att sårvätskan inte ska stängas in utan kunna rinna ut ur såret.

Ibland slits huden upp och större eller mindre sår bildas. Dessa sår bör sys och man måste även i detta fall lägga i ett dränage.

Behandlingen kombineras med en antibiotikakur, till exempel penicillin. Under eftervården i hemmet är det viktigt att följa de instruktioner om sårvård du fått av veterinären.

Hundförarens sjukvård

  • Inspektera huden och leta efter bitsår eller hål efter bett
  • Klipp rent runt såret
  • Kontakta veterinär


Förebygg skador
Lika viktigt som att behandla skador är att förebygga skador.
Kontrollera att det inte finns sönderslaget glas där hunden ska rastas eller arbeta! Förebygg hundslagsmål!

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

----------------------------------------------------------------------------------------------Hot-spot (fukteksem)
Vissa hundar, oftast långhåriga raser och raser som golden retriever, schäfer och rottweiler, kan få en akut inflammation i huden: Akut dermatit.

Ena dagen är de helt friska, nästa har de våldsam klåda på en fläck. Den sitter vanligen på kinden, halsen, nacken eller huvudet, men kan i princip förekomma var som helst på kroppen.

Pälsen är ihoptovad på en fläck som är stor som en femtioöring. Fläcken växer successivt och kan bli stor som en handflata. Vätska sipprar ut ur huden och det är denna vätska som tovar ihop pälsen.

Hunden krafsar och kliar sig. En del hundar ömmar mycket kraftigt vid beröring. När man klipper bort pälsen ser man att huden är mycket kraftigt rödfärgad och irriterad. Fortsätter hunden att klia uppstår ett riktigt sår. Huden kan bli läderartad, innan den "dör" och stöts bort.

Behandlingen består av att man klipper bort allt hår i området tills man kommer ut på frisk hud. Området tvättas med till exempel tvål och vatten. Veterinären ska kontaktas för att avgöra hur såret sen ska behandlas. Lokal behandling av såret kan räcka, men ibland krävs allmän behandling med tabletter. Vissa hundar har en benägenhet att få tillbaka fukteksemen.

Eftersom hunden inte får klia sig bör den ha en krage. Om det är olämpligt med krage får man anlägga ett bandage eller sätta ett kraftigt tassbandage på den fot hunden kliar sig med.

Fukteksemen är vanligare sommartid. Det är svårt att ange orsaken till varför en hund drabbas. Det kan vara kliande insektsbett eller underliggande allergier som gör att fukteksemen blossar upp.

Hundförarens sjukvård

  • Inspektera huden.
  • Klipp rent in på frisk hud. Observera att vissa hundar kan ha mycket ont.
  • Tvätta med tvål och vatten.
  • Hindra hunden från att klia och slicka på såret, till exempel med hjälp av en krage.
  • Sök veterinär.

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

----------------------------------------------------------------------------------------------Håll ett vakande öga på din hund
Under sommaren sker fler trafikolyckor där hundar är inblandade. Mycket beror på att fler hundar springer lösa under sommartider. En stor del av olyckorna skulle kunna förebyggas. Många hundägare tror att de har så bra lydnad på sin hund så att de kan gå omkring okopplade i trafikerade områden. Men tyvärr är det inte så ovanligt att även en ganska lydig hund kan sticka efter en löptik, hare, katt eller någon rival och helt nonchalera husse eller mattes inkallning.

Läs även allmänna skötselråd.

----------------------------------------------------------------------------------------------Bilen kan bli en dödsfälla
Värmeslag kan uppkomma då hunden blivit instängd i ett varmt trångt utrymme, t ex i en bil. Plattnosade hundar är mycket känsliga och drabbas snabbare än andra hundar av värmeslag. Hunden flämtar våldsamt till att börja med, detta övergår till att hunden tycks få mycket svårt att få luft och ej orkar att stå upp utan kan svimma av. Hundens kropps-temperatur kan då vara upp mot 42 grader.

  • Tag ut hunden ur utrymmet - kyl omedelbart ner hunden med kallt vatten
  • Duscha, bada eller häll vatten över hunden. Svep in hunden i en blöt handduk.
  • Kontrollera kroppstemperaturen så regelbundet som möjligt.
  • Kontakta veterinären efteråt även om hunden verkar normal.
  • Läs mer om värmeslag här.

----------------------------------------------------------------------------------------------Trafikolyckor
Trafikolyckor toppar Agrias statistik för livskador, det vill säga dödsfall. statistiskt sett är trafikolyckorna bland de vanligast förekommande skadeorsakerna.

En stor del av olyckorna skulle kunna förebyggas. Många hundägare tror att de har så bra lydnad på sin hund så att de kan gå omkring okopplade i trafikerade områden. Men tyvärr är det inte så ovanligt att även en ganska lydig hund kan sticka efter en löptik, hare, katt eller någon rival och helt nonchalera husse eller mattes inkallning.

Inne i bilen kan såväl hund som bilförare skyddas om hunden får sitta i en bilbur. Den hindrar hunden från att kastas fram eller ut ur bilen vid en olycka. Bilföraren och passagerarna riskerar inte att få hunden i nacken vid en kraftig inbromsning.

Man ska inte binda en hund inne i bilen. Varje år inträffar olyckor där bundna hundar faktiskt hänger sig själva då de hoppar över till baksätet.

Den absolut mest onödiga olyckan inträffar då obetänksamma hundförare bundit fast sin hund i kofångaren eller släpvagnen, och därefter glömt bort detta och kört iväg. Det är inte bara dumt, utan även olagligt att göra så. Bind aldrig aldrig fast en hund i en bil! Skadorna blir fruktansvärda. Hunden släpas efter bilen och asfalten och vägen fungerar som en veritabel slipsten som slipar ner huden över utskjutande benpartier, öppnar leder och slipar av benen.

Vid bilolyckor utsätts kroppen för stora krafter och det är vanligt med olika typer av frakturer och inre skador. Om du tar hand om en trafikskadad hund – pass upp! De har ont och även den snällaste hund kan hugga efter dig! Sätt en munkorg eller en snara runt munnen eller håll ner huvudet.

Av ren okunnighet händer det att man slår ihjäl trafikskadade hundar i tron att inget finns att göra åt skadorna. Men numera kan man bota och läka många skador. Frakturer kan gipsas och spikas, sår kan sys, buk- och lungoperationer kan göras på djursjukhus. Många mindre kliniker kan också utföra ganska avancerade ingrepp.

  • Bind aldrig hunden i bil, släpvagn eller husvagn.
  • Använd bur till hunden.
  • Lämna inte en bunden hund i bilen eller på annat ställe där den kan trassla in sig.
  • Ha alltid hunden kopplad i trafikmiljö.
  • Om olyckan har hänt, uppsök veterinär.

Av: Lars-Erik Kängström leg. veterinär

----------------------------------------------------------------------------------------------Visst ska hunden ha flytväst!
Vårsolen skiner och innan vi vet ordet av är det semestertider. Vissa av oss tar med hela familjen, två- som fyrbenta, på båtsemester. Vilken frihetskänsla att glida runt på böljan den blå under en klarblå himmel!

Många hundar trivs alldeles utmärkt ombord på båten, speciellt om de åkt båt sedan varit små. Hundar har en osvikligt god balans och en väluppfostrad hund lär sig snart vilket uppförande som förväntas av den ombord. Naturligtvist är det inte tillrådligt att låta hunden spankulera omkring som den vill utan att man har uppsikt över den, speciellt inte om det är lite sjögång.

Hur kan man då göra hundens tillvaro ombord så trygg som möjligt, förutom att hålla ett vakande öga på den? Ett gott råd är att förse hunden med en speciell hundflytväst. Att utgå från att alla hundar har medfödda simreflexer, kan få ödesdigra konsekvenser. Vissa hundar simmar bara med frambenen och kommer därför ingenstans utan risken är att de istället blir utmattade och sjunker.

Även hundar som normalt är skickliga simmare kan drabbas av panik när de oväntat trillar i vattnet. Eller ännu värre – de kan faktiskt göra illa sig på vägen och därför inte kunna simma som vanligt. En flytväst kan vara det som håller hunden över ytan tills hjälp anländer.

Eftersom flytvästen ofta är försedd med ett handtag, så underlättar den också när hunden ska räddas upp ur vattnet. Det går till exempel att hala in den med hjälp av en båtshake, utan att riskera att göra illa hunden. Det är också lättare att få ett bra tag om handtaget, än om en panikslagen, sprattlande hund.

Personligen har jag haft turen att mina hundar hållit sig på fast underlag de gånger de varit ombord på en båt. Det kan bero på att de inte är speciellt vana vid att åka båt och därför framfar med en viss försiktighet ombord. Annat var det med min kollegas franska bulldog Ruth, som minsann ansåg att hon var både båtens, havets och luftens drottning! Ruth slängde sig med osvikligt mod över bord för att fånga en retsam mås och hamnade till sin egen stora förvåning i vattnet. "Franska bulldogar är inte så duktiga på att simma", berättar Ruths ägare Magnus." Hon hade garanterat sjunkit som en sten om hon inte haft flytväst på sig". Slutet gott, allting gott – Ruth fiskades in med hjälp av båtshaken och återbördades oskadad till säkrare mark. Det enda som hade fått sig en törn var nog Ruths tro på sin egen förmåga och möjligen hann också måsen få lite hicka innan den insåg att det bara var i hundens eget huvud som den kunde trotsa tyngdlagen.

Text: Veronica Gomes Hansson

----------------------------------------------------------------------------------------------Resa med din hund?
Hundar kan drabbas av åksjuka framför allt vid bilåkning.
Hunden ska som valp vänjas vid att åka bil.

  • Kör till att börja med korta sträckor, öka sedan långsamt längden av resorna.
  • Ge ej hunden mat före avresan.
  • Om du ska resa utomlands med din hund läs mer här.

------------------------------------------------------------------------------Förbered hundens resa i tid
Fler och fler börjar upptäcka möjligheterna att ta med framför allt hunden på semesterresan. För dig som vill resa utomlands med din fyrfota vän kan det vara en god idé att börja planera i tid. Annars kan det bli problem att föra in hunden i Sverige igen.

Du får räkna med att börja förbereda resan minst ett halvår i förväg om det är första gången ni ska semestra tillsammans utomlands. Kostnaden för alla intyg är ungefär 3 000 kronor, men när du väl rest en gång kostar det bara några hundralappar varje år.

Vaccinera mot ovanliga sjukdomar
Det som krävs för att du ska få korsa gränser med din hund är ID-märkning och vaccinationsintyg för rabies, leptospiros och valpsjuka. Fyra månader efter vaccinationen måste du dessutom få en bekräftelse på att hunden har ett tillräckligt skydd mot rabies. I vissa länder krävs att hunden även ska vara vaccinerad mot parvovirus, kennelhosta och HCC, men de flesta svenska hundar har redan detta skydd. Inför hemresan till Sverige krävs sedan att du skaffar ett friskintyg i semesterlandet, hos en legitimerad veterinär som också avmaskar hunden. Friskintyget beställer du från Jordbruksverket innan du reser och veterinären fyller sedan i det.

Att skaffa rätt intyg har blivit enklare i och med att du inte längre behöver anlita en "statlig" veterinär utan det räcker att det är en legitimerad veterinär som utfärdar intyget. Det gäller både för ut- och hemresan.

Andra viktiga förberedelser är att träna din hund i att möta nya miljöer, att åka bil och tåg om den inte redan är van vid det. Det är till exempel viktigt att veta om din hund eller katt blir åksjuk i bilen innan ni ger er ut på Europavägarna, så att du kan skaffa medicin mot åksjuka.

Förbered genom "pappersarbete"
Det knepigaste är egentligen inte att resa från Sverige, utan att få komma tillbaka hem. Införseltillståndet ("tillstånd för registrerad importör") kostar 400 kronor och det måste du ansöka om minst 30 dagar före inresan till Sverige. Antalet ansökningar har ökat markant sedan 1994, för hundar från drygt 6 800 ansökningar 1994 till över 20 000 1999. Det är förstås inte alls lika vanligt att man reser med katt, men även där har det skett en fördubbling av ansökningarna sedan 1994, från knappt 600 till drygt 1 000 under samma period.

Själva gränspassagen blev dock enklare efter den 1 juni år 2000. Om du tidigare fått dina tillstånd stämplade, behöver du inte anmäla dig och ditt djur personligen till Tullverket när du återvänder till Sverige. Det räcker att du lämnar en skriftlig anmälan till en tullvakt eller i en brevlåda när du passerar gränsen. Teoretiskt skulle det kunna innebära att det blir lättare att "fuska" sig över gränsen, men enligt Maria Cedersmyg på Jordbruksverket är man inte särskilt orolig för att djur ska föras in mot reglerna och kanske sprida sjukdomar:

– De allra flesta förstår ju varför vi har de här reglerna, och de som inte förstår det och vill komma runt regelverket kommer att hitta ett sätt att göra det i alla fall. Slopandet av karantän har inte heller orsakat någon farlig smittspridning i Sverige.

– Vi har fått in några enstaka fall av allvarliga sjukdomar som till exempel leptospiros, men det har inte skett någon ökning av det, och vi har lyckats stoppa smittspridning i de fall som har inträffat, säger Maria Cedersmyg.

Försäkra ditt djur mot sjukdomar
Lika viktigt som att du är försäkrad på resan, bör ditt djur vara det. Vanligtvis gäller precis samma villkor för försäkringen inom EU-länderna och i Norge och Schweiz, som hemma i Sverige. Om du måste besöka veterinär på utlandssemestern, se till att få ett kvitto på något av de stora språken (engelska, tyska eller franska) från den veterinär du besöker, och att en tydlig diagnos finns skriven. Djur tål i allmänhet mer än människor, men Monika Dreijer på Agria rekommenderar ändå att man är försiktig med att till exempel låta djuret dricka vattnet utomlands:

– Jag tycker att man ska tänka som man gör när det gäller en själv. Om det finns risk att du blir dålig av vattnet, räkna med att ditt djur kan bli det också. Var försiktig med att släppa djuret i naturen. Där kan finnas andra bakterier än här hemma.

Ska du ta hund eller katt på flyget måste du förstås kolla vilka regler som gäller för det flygbolag du åker med. På SAS och många andra bolag gäller att större djur kan transporteras i en bur i en tempererad del av lastrummet. Ju längre flygresa, desto högre kostnad. Har du en mindre hund eller en katt, kanin eller liknande som får plats i en väska kan den passera som "handbagage" i kabinen om den väger högst åtta kilo. Men eftersom väskan ska gå att stänga, och dessutom ska klämmas in under stolen framför hänger det förstå på hur lugn din medresenär är.

För båda alternativen gäller att du måste tala om att du ska ha med ett djur när du beställer biljetten. Redan vid incheckningen kollas att alla intyg är i ordning, eftersom det är flygbolaget som ansvarar för att djuret kommer tillbaka till avreseorten om ditt djur inte får komma in i semesterlandet.

På tåg är det lite enklare, och reglerna verkar vara ganska lika i Europaländerna. En vanlig regel är att mindre djur får åka gratis i en bur, väska eller i knät, medan större hundar får åka för halva priset av en andraklassbiljett – den får dock ingen egen sittplats … För sovvagnar gäller i vissa länder att man måste boka en hel kupé om man har med sig hund.

Som redan påpekats handlar det främst om att förbereda sig ordentligt och ta reda på precis vad som gäller – framför allt för hemresan till Sverige. Att inte ha alla intyg och vaccinationer som behövs för inresan kan bli en dyr historia. Det är definitivt inget som "ordnar sig" genom intyg och telefonsamtal i efterhand. I värsta fall riskerar du att ditt djur avlivas!

På Jordbruksverkets hemsida hittar du all information om aktuella regler och speciella villkor i olika länder. Där kan du också ladda hem ansökningsblanketter för införseltillstånd, friskintyg med mera. Så tveka inte att ta med ditt djur – väl planerad blir semestern en härlig upplevelse även för fyrbenta familjemedlemmar.

Och sanningen att säga – hur kul är det att åka på semester utan din bästa vän, egentligen?

Mer information finns på
Jordbruksverkets webbplats.

----------------------------------------------------------------------------------------------Utländska hittehundar en fara för svenska hundar
Att importera hittehundar från Medelhavet har blivit allt vanligare. Men varning! Importerar du ett djur från en spansk hundgård kan du få med dig flera tusen andra "djur" på köpet, som inte är lika önskvärda. Men farliga!

Visst är det behjärtansvärt att hjälpa övergivna och oönskade hundar till ett bättre liv. Åtminstone känns det så när man möter de utsatta djurens bedjande blickar genom TV-rutan eller på Internet. Och med de ökande antalet frivilliga organisationer som gör det enkelt att adoptera hittehundar är frestelsen stor...

Men varning! Att adoptera och importera hittehundar från utlandet är inte rätt sätt att hjälpa dem. Det kan tvärtom vara både farligt och dumt. Hittehundar i medelhavsländerna har ofta parasiter och andra infektionssjukdomar som inte finns i Sverige. Det är en vanlig missuppfattning att den veterinärbesiktning och de vaccinationer som föreskrivs av Jordbruksverket och ombesörjs av de frivilliga organisationerna är samma sak som att hunden är frisk.

– Jordbruksverkets regler är utformade för att smitta inte ska spridas till människor. De fungerar utmärkt för sällskapsdjur som lever ungefär som hundarna gör i Sverige. Men herrelösa gathundar kommer i kontakt med helt andra sjukdomar och dessa kan ligga latenta länge, säger Lotta Gunnarsson, veterinär vid Agria Djurförsäkring och medicine doktor i parasitologi.

Det är av omsorg för den svenska hundstammen som Agria Djurförsäkring inte kommer att ersätta kostnaderna för veterinärvård om den importerade hittehunden skulle bli sjuk av vissa av dessa parasitsjukdomar.

– Vi vill inte underlätta för dem som importerar hittehundar eftersom de kan sprida sjukdomar till våra inhemska hundar. Däremot är det en god idé att hjälpa hittehundarna på plats på andra sätt, fortsätter Lotta Gunnarsson.

Det finns flera aspekter, utöver de veterinärmedicinska. Många utländska hittehundar är vare sig rumsrena eller vana att vistas inomhus. Vår kultur och vårt klimat kan verka mycket främmande och konstig och då är det knappast djurvänligt att utsätta en sjuk hund för ett drastiskt miljöbyte.

– Många glömmer att det finns svenska hittehundar som också behöver nya ägare – hundar som både är tränade att leva i vårt klimat och vår kultur, avslutar Lotta Gunnarsson och påminner om
Stockholms Hundstall och andra liknande verksamheter.

För mer information,
klicka här