Addis dagbok 2006 

2005 2004 2003 2002

25/8 Idag har jag fått ett trevligt mail från Birgitta där hon skriver att Addis är hur frisk och alert som helst och det känns ju jätteskönt! Jag hoppas verkligen att det fortsätter så för honom. Kramizar till er. Här ör Birgitta sjättetrevliga mail:

Hej Carina
Så ledsamt!
Addis är ju en piggis, som hela sommaren i alla fall, tyckt om att ligga där det är svalt, på stenen framför kakelugnarna t ex och kvällarna i Bromma sitter han gärna på balkongen och tittar ut och bevakar allt som sker från sin plats på korgsoffan, då är det definitivt svalt och vi behöver hålla öppet, eftersom vi har ett varmt hus, som Pappa en gång isolerade duktigt. Blir det för varmt där han ligger, går han till ett svalare ställe. Övriga symptom visar han inte. Jag har en nära vän, som har fel på sköldkörteln och vet att det är livslång medicinering som gäller och att det går bra att leva med det, men visst är det tråkigt ändå. Bekymrat uttryck kan han väl ha, men det verkar mest vara när vi inte brytt oss tillräckligt.
Vi reser till Provence den 8 september och kommer åter den 17 september. Addis skulle vara hos sin kurslärare, som han älskar, och som också tar emot hundar boende och några dagar i Uppsala hos vår äldsta dotter. Så fick hon jobb, tack och lov i och för sig, och läraren fick hantverkare. Vi har istället funnit ett hundpensionat med, verkar det, gott rykte, på Ekerö inte långt från oss och nära Caroline och hennes familj. Vi var där på inspektion och för bekantskap nyligen. Addis ylade när vi åkte hem och var helnöjd när han var där. Vilket roligt arbete att ha hundar hos sig hela tiden. Addis får en flickkompis, som han får vara med hela tiden han är ute. Det fungerar så, de går i par. Vi hoppas nu innerligt att det går bra. Caroline och Johan får åka dit på kvällar och i helgerna och gulla, om det skulle behövas. Håll nu tummarna. Vi far till Provence för att följa Leifs släktspår, han stammar på mödernet därifrån från en man som kom hit i slutet av 1700-talet och gjorde sig nyttig sedan när vi fick en kung från Frankrike. Vi ska faktiskt bo i hus som hört till släkten en gång och som hyrs ut nu.
Du har friska hundar, också, tänk på det!
Birgitta

10/7 Här är en liten uppdatering av Addis från matte Birgitta. Tack snälla för det är underbart skoj att höra av er! Men glöm inte att skicka med några bilder också på charmtrollet. :=)

Hej Carina
Jag är åter på jobbet idag efter fyra veckors semester, som började med provtagningen på Ultuna hos veterinären som är ansvarig för tollarprojektet (minns nu inte exakt hennes namn). Vi har fått besked att Addis är frisk, det ligger här i min mail. Känns verkligen skönt. Hon sade också vid undersökningen att han ju verkar vara så pigg, att hon inte var orolig, men ändå... Vi har också försökt få röntgentid utan resultat, vore ju bra att göra det "inom projektet" så att säga, dvs på Ultuna. Det beror förstås också på att vi till del varit uppbokade med barnvakteri och gäster på landet. Vi har nu tre barnbarn.... Alla älskar de Addis och han dem, han sköter sig helfint med dem. Addis är nu litet trulig sedan igår dock. Det är INTE kul att komma hem till sta'n. När vi var hemma för att se till huset i Bromma för en tid sedan löpte bästa kompistiken, så det var det i alla fall litet spännande och så hälsade vi på i Åkersberga hos goda vänner och intill där löptes det också, men nu är det inte sådant på gång heller... Addis springer ju runt och har kul för det mesta på landet, så det är bara och ta sig dit igen på fredag kväll. Det är FÅR i hagen utanför huset, så fort barnen säger bää, får han något vilt i blick. Tack och lov har han hittills förstått att det inte passar sig att ta sig in i hagen och fåren springer gärna iväg (efter en puss - då är det lamm det handlar om) Pölen vid bastun vågar han sig i ibland, men annat vatten är han modigare i. Vi ser fram emot besök i december!
Allt gott!
Birgitta

19/5 -06 Här är lite ny information om Addisgubben. Tack snälla Birgitta!

Så ledsamt, Carina. Vi ska naturligtvis kolla Addis hos vår veterinär eller vända oss till Helene på Ultuna, vi har ju vår ena dotter och hennes familj i Uppsala. Han är annars en pigg liten rackare, folk frågar ju fortfarande om han är valp. Han är också läraktig, älskad av småbarnen, som han har ett enormt tålamod med (de sover på honom, klättrar över honom etc.) Han är också glad över att vi börjat åka till landet igen, där man får rå mer över markerna, där blir det riktigt fart. Vi har det oerhört gott med den lille vovven, han är den finaste hund vi haft, så det vore förskräckligt ledsamt om han skulle råka illa ut nu. Vi håller tummarna. För Lasse och de andra också.
Birgitta

2006

 

2005

2004

2003